Atomtidsåldern

Atomtidsåldern tar sin början i december 1938, då tyskarna Hahn och Strassmann upptäckte uranfissionen och därmed öppnade möjligheten till utnyttjande av kärnenergi. Genombrottet skedde när USA provsprängde sitt första kärnvapen i juli 1945, från tiden runt slutet av Andra världskriget fram till idag i och med Nordkoreas kärnvapenprovsprängningar.

Trinity test Oppenheimer and Groves at Ground Zero

1945 Trinity

Startskottet för det som kommit att kallas ”atomtidsåldern” var en plutoniumbomb, som gick under namnet Trinity. Klockan 05:29:45 på morgonen den 16 juli 1945 detonerade bomben på provsprängningsområdet Alamogordo i New Mexiko, USA.

Trinity Jumbo brought to siteBomben uppmätte en sprängstyrka som motsvarande cirka 20 kiloton TNT. Fysikern, och en av huvudpersonerna i Manhattanprojektet, Robert Oppenheimer har kallats ”atombombens fader” för sitt arbete med den första atombomben.

När Trinity detonerade på provsprängningsplatsen sägs det att Oppenheimer citerade en text ur den hinduiska skriften Bhagavadgita: If the radiance of a thousand suns were to burst at once into the sky, that would be like the splendor of the mighty one. Now I am become Death, the destroyer of worlds. Det betyder ungefär ”Om ljuset från tusen solar samtidigt strålade samman på himlen, skulle det likna den Mäktiges prakt. Nu har jag blivit Döden, förstöraren av världar.”

1945 Hiroshima och Nagasaki

USA:s president Truman ville tvinga den japanska armén till kapitulation för att få ett snabbt slut på andra världskriget som rasade. Därför gav han order om att Japan skulle bombas med en atombomb. Samtidigt ville Truman visa Stalin vad USA hade i sin arsenal, även om Sovjetunionen för tillfället var en allierad.

DCrew of the B-29 "Enola Gay"en 6 augusti 1945 lastades ett specialbyggt bombplan för att fälla atombomben, kallad Little Boy, över den japanska hamnstaden Hiroshima. Anfallet med det hittills i princip oprövade vapnet var lika mycket ett test, om det misslyckades gjorde det ju inget var tanken. Tanken var också att se hur atombombens effekter skulle bete sig i bebyggelse, eftersom detta inte hade testats förut.

Bocks-Car-enlisted-flight-crewTvå tredjedelar av Hiroshima förstördes och vid krigsslutet hade över 140 000 människor dött till följ av bombens omedelbara och långsiktiga skador. Tre dagar senare fällde USA ytterligare en atombomb, denna hade fått namnet Fat Man och fälldes över den japanska staden Nagasaki.

1949 Sovjetunionen skaffar kärnvapen

I Sovjetunionen hade uranklyvningsforskningen inletts redan under 1930-talet, men det skulle dröja till 1949 innan den första sovjetiska atombomben provsprängdes. I USA utbröt vild debatt: om nu Sovjetunionen, den främsta motståndaren, hade kärnvapen – skulle USA då vara tvungna att skaffa sig kraftigare kärnvapen? 50-talet kom att bli ett decennium med våldsamma satsningar på kärnvapen. USA sprängde sin första vätebomb 1951 och 1953 sprängde Sovjet sin första vätebomb.

1952 Storbritannien skaffar kärnvapen

Operation HurricaneDen 3 oktober 1952 blev Storbritannien det tredje landet i världen att skaffa kärnvapen. Sedan 1947 hade landet haft ett kärnvapenprogram. Den första brittiska provsprängningen hade kodnamnet Hurricane och genomfördes på Montebello-öarna i västra Australien.

På australienskt territorium genomförde Storbritannien 12 atmosfäriska provsprängningar. Max Kimber, en britt som deltog vid de brittiska provsprängningarna, har uttryckt: “There were hundreds of thousand of dead turtles on the beach. They had come up on the beach and been killed – obviously by the radiation. It was littered with turtles from one end of the place to the other.”

1957 sprängde Storbritannien sin första vätebomb och 1958 inledde landet ett samarbete med USA och alla brittiska tester utfördes efter det i Nevadaöknen, USA.

1958 Sovjet och USA överens om uppehåll

När USA och Sovjetunionen 1958 bestämmer sig för att tillfälligt sluta testa kärnvapen såg det ut att finnas en möjlighet att förhandla fram ett avtal kring kärnvapenprovsprängningar.

Tsar bomba mushroom cloudMen politisk och militär utveckling gjorde dock att testuppehållet blev kortvarigt. 1960 anmälde sig Frankrike som fjärde kärnvapenmakt och 1961 bröt Sovjet moratoriet (uppehållet) och detonerade i rask takt 30 bomber, inklusive världens hittills största vätebomb, Tsarbomben, på 57 megaton. I jämförelse var bomben som släpptes över Hiroshima 20 kiloton, Tsarbomben å andra sidan hade en sprängstyrka på nära 57 000 kiloton. Bomben utlöste energi som motsvarar 1,4 % av solens urladdning. Efter Sovjets provsprängningar återupptog USA sitt testande i Stilla havet.

60- och 80-talet Kalla kriget 

Under kalla kriget pågick en intensiv kapprustning mellan USA och Sovjetunionen. Staterna spionerade på varandras kärnvapenarsenaler och varje gång den ena misstänktes ha ökat sina arsenaler eller skaffat en ny typ av kärnvapen, följde den andra efter och överträffade gärna fienden några snäpp.

Det ledde till en kapprustning som varken USA eller Sovjet kunde sätta stopp för, eftersom risken fanns att fienden skulle ha fler och starkare kärnvapen. Båda staterna hade kärnvapen riktade mot varandra, redo att avfyras inom loppet av några minuter. Båda staterna hade även avancerande varningssystem för att kunna identifiera en fientlig kärnvapenattack och besvara attacken med en motattack – innan det egna territoriet hade hunnit träffats.

Women Strike for Peace1962 var världen på randen av ett kärnvapenkrig under Kubakrisen. Kapprustningen nådde sin absoluta topp 1986 då de två stormakterna tillsammans hade 70 500 kärnvapen. Den sammanlagda sprängkraften hos dessa vapen är nästan omöjlig att förstå.

1964 Kina skaffar kärnvapen

År 1964 sprängde Folkrepubliken Kina sin första atombomb i Lop Nur i Gobiöknen. En möjlighet att hindra utvecklingen och spridningen av kärnvapen hade gått förlorad. Kina hade inlett sitt kärnvapenprogram i mitten av 50-talet, efter Koreakriget. Till början med sovjetisk rådgivning och utrustning, men då relationen blev kyligare mellan länderna vid slutet av 50-talet drog Sovjet in allt stöd. Det gjorde att Kina 1959 startade sitt egna kärnvapenprojekt med kodnamnet 59-6 efter den månad då det inleddes. Landets första vätebomb sprängdes 1967.

1970 Icke-spridningsavtalet träder i kraft

1970 träder icke-spridningsavtalet, NPT i kraft. Avtalet definierar de fem kärnvapenstaterna som officiella kärnvapenstater och består av tre pelare; icke-spridning, nedrustning och fredlig användning av kärnkraft.

1986 Israels kärnvapenprogram avslöjas

Israels kärnvapenprogram och kärnvapeninnehav kom att avslöjas 1986 av den israeliska kärnfysikern Mordechai Vanunu för brittisk media. Efter avslöjandet kidnappades han och fängslades av Israel. Vanunu tillbringade 18 år i fängelse, varav 11 år i isoleringscell. Han släpptes 2004 men med strikta restriktioner i rörelse- och yttrandefrihet.

Efter att Vanunu släpptes har han arresterats vid flera tillfällen och suttit av kortare straff. Senast i maj 2010 dömdes han till tre månaders fängelse för att ha träffat utlänningar, vilket bröt mot villkoren för hans frigivning. Vanunu har av många kommit att hyllas internationellt som en sanningens hjälte och “whistleblower”. Men betraktas av Israel som en förrädare och galenpanna.

Israel har aldrig provsprängt något kärnvapen vad omvärlden vet om.

1998 Indien och Pakistan provspränger

1998 anslöt sig även Indien och Pakistan till de länder som provsprängt kärnvapen. Indien hade redan 1974 genomfört vad regeringen själva kallade en ”fredlig” provsprängning, som kallades Smiling Buddah.

1998 års provsprängningar uppgav Indien emellertid var verkliga kärnvapentester. Senare samma månad genomförde Pakistan en provsprängning, med motiveringen att de kände sig tvungna på grund av Indiens provsprängning. Provsprängningarna var starten på en kapprustning mellan länderna och fördömdes kraftigt av FN:s säkerhetsråd.

2006 Nordkorea provspränger

2003 gick Nordkorea ur icke-spridningsavtalet och 2006 utförde landet sin första provsprängning. Effekten var låg och sannolikt var provsprängningen delvis ett misslyckande. Testet fördömdes kraftigt av det internationella samfundet och FN:s säkerhetsråd beskrev provsprängningen som ett “klart hot mot internationell fred och säkerhet”.

2009 utförde Nordkorea ytterligare en sprängning. Bomben en sprängstyrka som uppskattas till 2-6 kiloton. Denna måttliga effekt tolkas av vissa experter som ett tecken på att laddningen inte heller denna gång fungerade optimalt. 2013 genomförde landet sin tredje provsprängning. Sprängstyrkan uppskattades till 6-7 kiloton, ungefär hälften så kraftfull som bomben som släpptes över Hiroshima.

 

Senast uppdaterad: 151216