Kärnvapenarsenaler

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skedde stora förändringar i Europa. Öst- och Västtyskland återförenades, Sovjetunionen upplöstes och delrepublikerna blev självständiga stater. Den terrorbalans som tidigare rådde mellan de två stormakterna USA och Sovjetunionen upphörde och det kalla kriget tog slut.

Frågan om hur många kärnvapen som finns i världens arsenaler är svår att besvara exakt. Många olika siffror finns, beroende på hur man väljer att räkna kärnvapen som inte är aktiva och operativa, utan som står i olika typer av reserver och lager.

Det pågår en löpande nedrustning av kärnvapenstaternas arsenaler. Men detta sker samtidigt som att staterna moderniserar sina existerande kärnvapenarsenaler.

En utveckling och modernisering av existerande arsenaler kallas vertikal spridning, i motsats till den horisontella spridningen som handlar om att nya länder skaffar kärnvapen. Utveckling av kärnvapen strider mot kärnvapenstaternas åtaganden enligt icke-spridningsavtalet NPT. Enligt avtalets artikel VI lovar kärnvapenstaterna att nedrusta sina arsenaler.

Mer än 128 000 kärnvapenstridsspetsar har tillverkats sedan 1945. Av dessa har USA stått för cirka 55 procent och Sovjetunionen/Ryssland för cirka 43 procent. 1986, mot slutet av kalla kriget, fanns 70 500 kärnvapenstridsspetsar i världens samlade arsenaler.

De fem officiella kärnvapenstaterna; USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina gör inga större ansträngningar för att göra sig av med sina kärnvapenarsenaler. Ryssland, USA och Storbritannien har alla tre meddelat att de ska modernisera sina kärnvapen. USA spenderar ungefär 1000 gånger så mycket på att modernisera och underhålla sina kärnvapen, än på att nedrusta dem.

En relativt ny tendens är utvecklandet av taktiska kärnvapen som är avsedda att användas i direkt krigsföring, något som har uppmärksammats både av fredsrörelsen och av flera icke-kärnvapenstater som problematiskt. Tidigare har principen varit att kärnvapen finns till för att inte användas, enligt kalla krigets terrorbalans. Utvecklandet av små, lätta kärnvapen betyder att tröskeln för användande av kärnvapen sänks.

Länderna anser att det fortfarande är nödvändigt att använda sig av kärnvapen i avskräckande syfte. Idag finns närmare 97 procent av alla kärnvapen i USA och Ryssland. Ungefär 12 500 av kärnvapnen i USA och Ryssland är operativa, medan resten finns i reservlager eller väntar på att bli nedmonterade. I världens samlade kärnvapenarsenaler, inklusive utplacerade och reservlager, beräknar Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI, att det finns ungefär 15  800 kärnvapen i världen. Dessa motsvarar ungefär 2000 gånger den totala sprängkraft som användes under hela andra världskriget. Kärnvapenstaterna har därmed en förmåga att förinta jorden och allt som lever på den flera gånger om, trots de nedskärningar som gjorts.

 

Senast uppdaterad: 151216