Kärnvapen & världen

Så länge några stater har kärnvapen kommer andra att vilja skaffa egna. Både Blix-kommissionen och FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon har betonat att nedrustning är det främsta sättet att bromsa spridningen av kärnvapen.

Kärnvapnen regleras på ett flertal sätt genom en rad olika avtal. I det internationella systemet kan avtal i sig inte förhindra någon stat från att bryta mot dem. Men avtal bidrar till och stärker internationella normer, vilket gör det mycket svårare att bryta mot dessa avtal.

2017 förhandlades ett avtal som förbjuder kärnvapen fram i FN. Avtalet öppnar för signaturer den 20 september och träder i kraft när 50 stater har ratificerat avtalet. Juridiskt bindande avtal som förbjuder specifika vapentyper, till exempel kemiska vapen och klustervapen, gör att normen mot att använda vapnet ökar. När stater och vapenindustrin inte längre kan handla med en viss vapentyp minskar tillgången markant.

För regleringen av kärnvapen finns det även bilaterala nedrustningsavtal, icke-spridningsavtalet, två provstoppsavtal, avtal om klyvbart material, kärnvapenfria zoner och även kärnvapenstaternas egna kärnvapendoktriner.

Den internationella nedrustningsdebatten har förändrats genom det som kallas för det humanitära initiativet. Initiativet innebär att stater har börjar fokusera på de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, istället för tekniska teknikaliteter. Med humanitära konsekvenser menas konsekvenser på hälsa, samhälle och miljö.

Senast uppdaterad: 170908