Ett förbud mot kärnvapen

Den 7 juli 2017 skrevs historia då majoriteten av FN:s medlemsstater antog ett förbud mot kärnvapen. FN-avtalet som förbjuder kärnvapen var ett resultat av det så kallade humanitära initiativet, som startade med en konferens i Oslo 2013 under den norska rödgröna regeringen.

Bakgrund

De nio länder som har kärnvapen investerar enorma summor för att förnya sina arsenaler. Samtidigt är fem av dem med i icke-spridningsavtalet och har därmed förbundit sig att avrusta. Vilket de inte har gjort i tillräcklig skala. De övriga fyra står inte inom några nedrustningsavtal alls.

Mötet i Oslo 2013 om kärnvapnens humanitära konsekvenser beskrev vad som händer om ett kärnvapen faktiskt skulle komma att användas. 127 länder, Röda Korset och flera andra organisationer deltog. Forskare efter forskare redogjorde för vad som händer när ett kärnvapen sprängs över befolkningscentrum genom olika beräkningar och simulationer.

Forskarna och Röda Korset är eniga: om ett kärnvapen skulle explodera så finns det inget land eller organisation som skulle kunna hantera konsekvenserna. Det finns inte nog med sjukhussängar, inte nog med läkare och ingen beredskap som skulle kunna matcha de fruktansvärda konsekvenserna. Det går inte heller att förbereda sig för något så omfattande. Följderna kommer heller inte att följa några nationsgränser. Stater kommer ofrånkomligen att behöva samarbeta. Långt fler stater än de som innehar kärnvapen skulle uppleva en katastrof omöjlig att hantera.

Ur detta föddes ett nytt samtal. Ett samtal mellan länder som inte äger eller har kärnvapen, om det orimliga i att några länder ska få utsätta andra länders befolkning för sådana risker.

Man talade om kärnvapen just som ett vapen, fokus var de mänskliga, humanitära konsekvenserna. Frustrationen över kärnvapenländernas ovilja att nedrusta lades till denna insikt och ett initiativ växte och fick form.

Konferensen i Norge följdes upp med ett möte i Mexiko i februari 2014 och ett i Österrike i december samma år. Under mötet i Österrike lanserades Humanitarian pledge, den humanitära utfästelsen, som handlar om att stigmatisera, eliminera och förbjuda kärnvapen på grund av deras humanitära konsekvenser.

Förbudet

Under 2017 påbörjades förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen, som pågick på FN:s högkvarter i New York mellan 27 – 31 mars och mellan 15 juni till 7 juli. Närmare 130 kärnvapenfria stater deltog i förhandlingarna. Kärnvapenstaterna var inte med och inte heller någon medlem i Nato, förutom Nederländerna.

122 stater röstade ja till förbudet som antogs 7 juli 2017. Förbudet innebär förbud mot att utveckla, använda, prova, utplacera, ta emot och hota med kärnvapen eller understödja andra länders kärnvapenprogram. Alla dessa delar kommer att bli förbjudna då avtalet träder i kraft. För att avtalet ska träda ikraft krävs det att 50 stater ratificerar avtalet. Den 20 september 2017 öppnar avtalet för underskrifter.

Bemötande av kritiken mot avtalet

En vanlig kritik är att nu när kärnvapenländerna inte är med – vad gör det då för skillnad? Kärnvapen är det sista massförstörelsevapnet som nu är förbjudet enligt internationell lag. Det internationella samfundet har förbjudit andra vapen på grund av deras oacceptabla humanitära konsekvenser, så som klustervapen, biologiska och kemiska vapen och antipersonella minor. Även om alla stater inte har anslutit sig till alla avtal, har effekterna varit tydliga: efter förbud följer normförändring, ökat tryck på nedrustning och i många fall konkret nedrustning. Att förbjuda kärnvapen är också en fråga om att stater tar sitt ansvar för att utveckla folkrätten och att implementera kraven om nedrustning i enlighet med FN-stadgan och NPT.

Kritiker har menat att detta förbud är tandlöst på grund av att kärnvapenstaterna inte har varit delaktiga. Men förbudet är långt från tandlöst. Kärnvapenstaterna berörs i allra högsta grad och har redan påverkats av det nya samtalet som handlar om vad som händer om kärnvapen faktiskt används. Och då har avtalet inte ens trätt i kraft än.

Nu höjs tröskeln att använda kärnvapen. Normer förändras. Det handlar om ytterligare möjligheter att påverka banker, pensionsbolag, företag med mera och allt syftar till att göra det svårare att ha och producera kärnvapen. Även världens stater och storföretag påverkas av normer och det kommer de att göra oavsett om de är med i avtalet eller inte.

Lär dig mer om förbudet på Svenska Läkare mot Kärnvapens hemsida.

Foto: Clare Conboy

Foto: Clare Conboy

 

Senast uppdaterad: 200622