Kärnvapenpolitik idag

Debatten inom kärnvapennedrustning har börjat ändras och nu ligger allt större fokus på de humanitära konsekvenserna. Fler och fler stater har börjat uppmärksamma de humanitära konsekvenserna och den 7 juli 2017 antogs ett förbud mot kärnvapen i FN.

Fokus på de humanitära konsekvenserna har ökat de senaste åren. 2010 kom skrivelser om de humanitära konsekvenserna första gången in i översynskonferensen av icke-spridningsavtalets slutdokument.

2013 formulerade den dåvarande norska regeringen det som har kommit att kallas för det Humanitära initiativet som idag stöds av 159 länder. Initiativet ställer de humanitära konsekvenserna av kärnvapenanvändning i centrum och antogs 2015 under FN:s Generalförsamlings Första utskott som en resolution.

Tre konferenser

Den första regeringskonferensen om kärnvapnens humanitära konsekvenser hölls i Oslo, Norge mars 2013 och 132 stater deltog. Den gemensamma slutsatsen var att ingen internationell beredskap skulle effektivt kunna hjälpa eller lindra effekterna av en kärnvapendetonation, det skulle inte heller vara möjligt att upprätta en sådan beredskap. Då detta faktum blev tydligt erkände ett flertal stater sitt gemensamma ansvar att agera för att förhindra såväl oavsiktlig som avsiktlig användning av dessa massförstörelsevapen.

Den andra regeringskonferensen hölls i Nayarit, Mexiko februari 2014. Över 140 stater deltog och konferensen blev ytterligare ett steg framåt och erbjöd en ny plattform för att befästa de humanitära argumenten och för att fortsatt engagera icke-kärnvapenstater i en konstruktiv dialog om ett förbud mot och eliminering av kärnvapnen.

I december 2014 hölls i Wien, Österrike den tredje regeringskonferensen om kärnvapnens humanitära konsekvenser. Denna konferens samlade 155 stater, inklusive ett par av NPT:s kärnvapenstater. I slutet av konferensen lanserade Österrikes regering Austrian Pledge, som under översynskonferensen av Icke-spridningsavtalet 2015 döptes om till Humanitarian pledge. Österrike har uppmanat länder att ansluta till utfästelsen så ett förbud mot kärnvapen kan börja förhandlas. I december 2015 har 121 stater formellt anslutit sig och under 2015 års FN:s Generalförsamlings Första utskott antogs utfästelsen som en resolution med 139 staters stöd.

Första utskottet

Under Första utskottet i FN:s generalförsamling 2015 lades flera resolutioner på bordet som handlade om olika sätt att hantera nedrustning av kärnvapen och vägar framåt. De kärnvapenfria staterna har sin agenda klar, de vill förbjuda kärnvapen – med eller utan kärnvapenstaterna.

Efter 2015 har flertalet resolutioner om vägar framåt för multilateral kärnvapennedrustning lagts fram i Första utskottet. 2016 antogs en resolution om att påbörja förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen. Resolutionen antogs med en stor majoritet och den 7 juli 2017 stod förbudet klart och färdigförhandlat. Efter 4 veckors förhandlingar i FN i New York antogs ett förbud mot kärnvapen.

 

 

Senast uppdaterad: 170911