Ekonomiska konsekvenser

“The world is over-armed and peace is under-funded.” – FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, 2009

Under fliken Vad kostar kärnvapnen? hittar du information om ekonomin kring kärnvapen och kärnvapenstaternas kostnader.

Ekonomiska konsekvenserUSA spenderar lika mycket pengar på sina kärnvapen som de övriga kärnvapenstaterna gör tillsammans. USA:s kärnvapenbudget är dubbelt så stor som deras biståndsbudget.

2011 spenderade USA 104,9 miljarder US dollar på kärnvapen. USA spenderar ensamt varje år lika mycket pengar på kärnvapen som det idag saknas för att alla människor på jorden ska kunna garanteras skolgång, grundläggande hälsovård, mat, rent vatten och säkra avlopp.

De resurser som nu går åt till kärnvapnen skulle så väl behövas för andra ändamål ute i världen. Det hypotetiska resonemanget om vad pengarna skulle ha kunnat räcka till i stället – med en ekonomisk term alternativkostnad (opportunity cost) – kan användas för att illustrera storleksordningen.

FN:s budget ligger på 5,53 miljarder US-dollar för 2014-2015. Ett års kostnader blir 2,8 miljarder US-dollar, cirka 20 miljarder kronor.

Kärnvapenkostnaderna i världen skulle räcka till för att täcka FN:s budget i minst 35 år.

FN:s fredsbevarande operationer har en budget på 7 miljarder US-dollar för budgetåret 2014/2015. De fredsbevarande operationerna har alltså bara 7 % jämfört med vad kärnvapnen kostar världen.

Peter Brookes The TimesTim Wright skriver om vad pengarna skulle kunnat räcka till i en rapport från ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, år 2011. Rapporten heter Nuclear weapons spending: a theft of public resources.

Tanken att ställa rustningskostnaderna mot världens egentliga behov är inte ny. Thorssonrapporten, som överlämnades till FNs generalförsamling 1981, var en rapport om sambandet mellan nedrustning och utveckling. Rapporten utarbetades av en expertgrupp under ledning av den svenska diplomaten och fredskämpen Inga Thorsson.

Världens totala militärutgifter

År 2013 lade världen ut totalt 1747 miljarder US-dollar eller ungefär 13 biljoner svenska kronor på militärutgifter. Det motsvarar 248 US-dollar, ungefär 1800 kronor, per år, för varje människa på jorden (7,4 kr/ 1 USD).

Världens militärutgifter per tidsenhet:

Varje månad 1077 miljarder kr = 1077 000 000 000 kr 145 600 miljoner USD
Varje vecka 249 miljarder kr = 249 000 000 000 kr 33 600 miljoner USD
Varje dag 35 miljarder kr = 35 000 000 000 kr 4 804 800 miljoner USD
Varje timme 1476 miljoner kr = 1476 000 000 kr 200 miljoner USD
Varje minut 25 miljoner kr = 25 000 000 kr 3,3 miljoner USD
Varje sekund 410 tusen kr = 410 000 kr 55 tusen USD

 

Rustningskostnaderna i världen skulle räcka till för att täcka FNs budget i ungefär 625 år.

Jämförelse mellan kärnvapnens kostnader och militärutgifterna

Kärnvapnens kostnader är ändå bara ca 6 % i förhållande till världens enorma totala militärutgifter. För de kärnvapenförande länderna blir kärnvapnens andel av militärutgifterna förstås lite högre, men ändå inte mer än i storleksordningen 9 %. För den intresserade finns en tabell med både militärutgifter och kärnvapenkostnader i en artikel från Global Zero från år 2011.

 

Senast uppdaterad: 141218