Vad kostar kärnvapen?

Kärnvapen är på många sätt ett hemlighetsfullt område och det gäller också för ekonomin kring kärnvapen. Det är svårt att få grepp om vad världens kärnvapen egentligen kostar och det beror också på hur man räknar. I dagsläget moderniserar och uppgraderar alla kärnvapenstater sina kärnvapen, vilket bidrar till att kostnaderna ökar. Vill du veta mer om det ekonomiska konsekvenserna? Klicka dig vidare här.

Det finns officiella uppgifter om världens totala militärutgifter. Det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI samlar in och sammanställer årligen uppgifter om försvarskostnader från världens alla stater.

USA och Storbritannien redovisar en del officiella siffror av sina kostnader, men forskare tvivlar på att det alltid är den totala summan som lämnas ut. I USA, Storbritannien och Frankrike finns det en öppenhet som gör det möjligt för forskare att gå igenom statsfinanserna och försöka identifiera kostnaderna. En del av kostnaderna ingår i de militära utgifterna, men de kan också ligga under andra poster i budgeten. Kostnaderna kan även ligga utspridda på olika ställen i budgeten och ”gömmas” under intetsägande rubriker. Vissa sorters utrustning, till exempel flygplan, kan användas både för att bära vanliga konventionella bomber och atombomber, så kallad ”dual use”, vilket gör det ännu svårare att räkna fram kärnvapnens egentliga kostnader. 

För de andra kärnvapenstaterna, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, finns ingen liknande öppenhet. För dessa stater har forskarna gjort uppskattningar av kostnaderna utifrån vad man tror sig känna till om deras kärnvapen.

Sifferuppgifter på kostnader redovisas i det aktuella landets valuta.

Världens totala kärnvapenkostnader

Global Zero gjorde 2011 ett försök till beräkning av världens totala kärnvapenkostnader.

I tabellen nedan baseras på fulla kostnader, räknade i miljarder US-dollar.

Land år 2010 år 2011
USA 55,6 61,3
Ryssland 9,7 14,8
Kina 6,8 7,6
Frankrike 5,9 6,0
Storbritannien 4,5 5,5
Indien 4,1 4,9
Israel 1,9 1,9
Pakistan 1,8 2,2
Nordkorea 0,7 0,7
Totalt 91 104,9

USA stod, 2010 och 2011, för närmare hälften av världens kärnvapenkostnader.

Några år tidigare, 2008, var världens totala kärnvapenkostnader mellan 87 och 93 miljarder US-dollar enligt boken Nuclear Weapons: At What Cost? av Ben Cramer, Internationella Fredsbyrån. Författaren hade med andra ord kommit fram till samma storleksordning på kostnaderna.

PENGARMen när alla kärnvapenstater moderniserar sina kärnvapenarsenaler så stiger kostnaderna. Den senaste uträkningen för 2015 är att alla världens kärnvapen kostar 800 miljarder kronor per år. Även om siffran är osäker så är summan antagligen högre än det uträknade.

Totala kärnvapenkostnader per capita

I boken Nuclear Weapons: At What Cost? finns också en tabell med beräkningar av ländernas kärnvapenkostnader i förhållande till invånarantalet. I den uträkningen hamnar Israel högst upp, följt av USA.

Kärnvapenutgifter år 2008, US-dollar per capita.

Israel 215
USA 181
Frankrike 70
Storbritannien 60
Ryssland 47
Nordkorea 23
Pakistan 6,5
Kina 4
Indien 3

 

USA:s kärnvapenprogram      

USA spenderade 35,1 miljarder dollar på landets kärnvapen under 2019. Det är ungefär dubbelt så mycket som Frankrike och Storbritannien spenderade tillsammans samma år.

I november 2014 sa USA:s dåvarande försvarsminister Chuck Hagel att försvarshögkvarteret Pentagon behöver öka sin budget för landets kärnvapen med över 10 procent de närmaste fem åren för att uppgradera det amerikanska kärnvapenprogrammet. Kostnaden han angav var 15-16 miljarder dollar per år. 

För tioårsperioden 2014 – 2023 har USA:s kongress lagt en budget på 355 miljarder dollar för kärnvapenprogrammet. USA har också antagit en moderniseringsplan för kärnvapenprogrammet som för de kommande tre årtiondena antas kosta 1 miljard dollar.

Kostnaden för USA:s kärnvapenprogram från starten år 1940 till år 1996 beräknades av forskaren Stephen Schwartz och medarbetare till 5 500 miljarder dollar. Deras bok Atomic Audit: the Costs and Consequences of U.S. Nuclear Weapons since 1940 är en noggrann redovisning av USA:s kärnvapenkostnader.

Storbritanniens kärnvapenprogram

Storbritanniens utgifter för sitt kärnvapenprogram och för att bygga ett nytt ubåtssystem var cirka 7,2 miljarder pund under 2019. Det är en stor ökning från 2013 då programmet kostade 2-2,4 miljarder pund per år.

2016 fattade Storbritannien beslut i frågan om en total förnyelse av sitt kärnvapensystem Trident. Kärnvapenprogrammet består av fyra ubåtar med missiler (raketer) som är bestyckade med kärnvapen. Frågan har diskuterats i ganska många år eftersom det nuvarande systemet kommer ha tjänats ut i mitten av 2020-talet och det tar lång tid att bygga ett nytt program. 2006 gav regeringen ut ett dokument, White paper: The Future of the United Kingdom’s Deterrent där kostnaden för att förnya alla fyra Trident-ubåtar beräknades till 15-20 miljarder pund.

Frankrikes kärnvapenprogram

Frankrikes president Emmanuel Macron har öronmärkt 37 miljarder euro för det franska kärnvapenprogrammet mellan 2019–2025, vilket innebär att kostnaderna för 2019 var cirka 4,5 miljarder euro.

Forskaren Bruno Barillot, har räknat ut vad Frankrikes kärnvapen kostade totalt under åren 1945 – 2010. I sin bok Audit atomique. Le coût de l’arsenal nucléaire français 1945-2010 skriver han att de kostade minst 1891 miljarder franska francs (1997 års penningvärde).

Natos kärnvapen i Europa

I Europa finns det kärnvapen utplacerade på flygbaser i fem länder; Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och Turkiet. Natos investeringskostnader för att underhålla baserna beräknades till mer än 80 miljoner dollar från år 2000 till år 2014. Nu planeras en kostnad på ytterligare 154 miljoner dollar för att förbättra säkerheten på flygbaserna.

Sveriges kärnvapenprogram

Det är flera länder som inte har kärnvapen men som tidigare har bedrivit forskning med sikte på att framställa atombomber. Ett av dessa länder är Sverige. Enligt en artikel i tidningen Ny Teknik kostade det svenska atombombsprojektet tiotals miljarder kronor innan det stoppades med ett beslut i riksdagen år 1968. Det svenska kärnvapenprogrammet avvecklades helt år 1972.

Kostnader för vapenbärare

En kärnvapenstat har ingen ”nytta” av sina kärnvapen om det inte har vapenbärare som kan skicka iväg bomberna mot fienden. Från början användes flygplan som vapenbärare, planet flög och fällde bomben direkt över fienden, som över Hiroshima och Nagasaki. Sedan dess har alla kärnvapenstater utvecklat olika sorters missiler som kan bära bomberna. Parallellt med detta har många stater byggt missilförsvar till stora kostnader.

Nedrustning kostar också

Stora summor pengar skulle sparas om världen skulle nedrusta kärnvapen, även om nedrustning också kostar så handlar det om avsevärt mycket mindre summor än om kärnvapenstaterna fortsätter med sina kärnvapenprogram. 

Att städa upp efter tillverkningen av kärnvapen skulle bli ett omfattande arbete. Bomberna ska skiljas från dess vapenbärare och tas isär och det klyvbara, radioaktiva materialet ska tas om hand på ett säkert sätt. Anläggningar där kärnvapen producerats ska rivas och områden saneras. Gamla testplatser behöver kontrolleras och saneras och befolkningen i trakterna runt gamla testplatser har rättmätiga krav på skadestånd.

Nedrustning kräver en kraftig förstärkning av de globala kontrollmekanismerna för att upptäcka eventuella tecken på tillverkning av kärnvapen i hemlighet. En sådan kontrollorganisation måste också få mandat att inskrida och stoppa sådana verksamheter.

Vem tjänar på kärnvapnen?

Don't Bank on the Bomb

Många industriföretag har stora inkomster från tillverkningen av kärnvapen. ICAN har tillsammans med den nederländska organisationen Pax  tagit fram information om vilka banker och fonder som placerar pengar i sådana företag i rapporten Don’t Bank on the Bomb. De som tjänar på kärnvapen är de stora vapentillverkarna såsom Lockheed Martin, Huntington Ingalls Industries, General Dynamics, och så vidare.

 

Författare: Meit Krakau

Uppdaterad av: Clara Levin

Senast uppdaterad: 200320