Vad kostar kärnvapen?

Kärnvapen är på många sätt ett hemlighetsfullt område. Det gäller också för ekonomin kring kärnvapen. Det är svårt att få grepp om vad kärnvapnen egentligen kostar i pengar och det beror också på hur man räknar. Det går att räkna bara rena driftskostnader eller så kan man räkna in de totala kostnaderna, till exempel kostnaderna för utveckling av nya kärnvapen. Ibland har man också velat räkna in framtida kostnader för att ta hand om olika skador på miljö och människor. Vill du veta mer om det ekonomiska konsekvenserna? Klicka dig vidare här.

Det finns officiella uppgifter om världens totala militärutgifter. Det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI samlar in och sammanställer årligen uppgifter om försvarskostnader från värdens alla stater.

USA och Storbritannien redovisar en del officiella siffror på sina kärnvapenkostnader. Men forskare tvivlar på att det alltid är de totala summorna som lämnas ut. I USA, Storbritannien och Frankrike finns det en öppenhet som gör det möjligt för forskare att gå igenom statsfinanserna och försöka identifiera kärnvapenkostnaderna. Kärnvapenkostnaderna ingår till viss del i militärutgifterna, men de kan också ligga under många andra poster i budgeten. Vissa sorters utrustning, till exempel flygplan, kan användas både för att bära vanliga konventionella bomber och atombomber (så kallad ”dual use”), vilket gör det ännu svårare att räkna fram kärnvapnens egentliga kostnader. Kärnvapenkostnaderna kan även ligga utspridda på olika ställen i budgeten och ”gömmas” under intetsägande rubriker.

För de andra kärnvapenstaterna Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, finns ingen sådan öppenhet. För dessa stater har forskarna gjort uppskattningar av kostnaderna utifrån vad man tror sig känna till om deras kärnvapen.

Sifferuppgifter på kostnader redovisas i det aktuella landets valuta.

Världens totala kärnvapenkostnader

Global Zero gjorde 2011 ett försök till beräkning av världens totala kärnvapenkostnader.

I tabellen nedan baseras på fulla kostnader, räknade i miljarder US-dollar.

Land år 2010 år 2011
USA 55,6 61,3
Ryssland 9,7 14,8
Kina 6,8 7,6
Frankrike 5,9 6,0
Storbritannien 4,5 5,5
Indien 4,1 4,9
Israel 1,9 1,9
Pakistan 1,8 2,2
Nordkorea 0,7 0,7
Totalt 91 104,9

USA stod, 2010 och 2011, för närmare hälften av världens kärnvapenkostnader.

Några år tidigare, 2008, var världens totala kärnvapenkostnader mellan 87 och 93 miljarder US-dollar enligt boken Nuclear Weapons: At What Cost? av Ben Cramer, Internationella Fredsbyrån. Författaren hade med andra ord kommit fram till samma storleksordning på kostnaderna.

PENGARMen när alla kärnvapenstater moderniserar sina kärnvapenarsenaler så stiger kostnaderna. Den senaste uträkningen för 2015 är att alla världens kärnvapen kostar 800 miljarder kronor per år. Även om siffran är osäker så är summan antagligen högre än det uträknade.

Totala kärnvapenkostnader per capita

I boken Nuclear Weapons: At What Cost? finns också en tabell med beräkningar av ländernas kärnvapenkostnader i förhållande till invånarantalet. I den uträkningen hamnar Israel högst upp, följt av USA.

Kärnvapenutgifter år 2008, US-dollar per capita.

Israel 215
USA 181
Frankrike 70
Storbritannien 60
Ryssland 47
Nordkorea 23
Pakistan 6,5
Kina 4
Indien 3

 

USA:s kärnvapenprogram        

I november 2014 sa USA:s dåvarande försvarsminister Chuck Hagel att försvarshögkvarteret Pentagon behöver öka sin budget för kärnvapnen med över 10 procent de närmaste fem åren för att uppgradera de amerikanska kärnvapnen. Den nuvarande kostnaden angav han till 15-16 miljarder dollar per år, som motsvarar cirka 120 miljarder kronor per år (2017).

Olika forskare har kommit med olika uppskattningar. Enligt vissa beräkningar ligger årskostnaden snarare på 30-50 miljarder dollar. Ett arbete av ansedda forskare 2009 visade att kärnvapnen kostat USA minst 52 miljarder dollar året innan. 2012 skrev Arms Control Association att den årliga kostnaden var ungefär 31 miljarder dollar. Skillnaden kan bero på hur man räknar – driftskostnad eller full kostnad.

För tioårsperioden 2014 – 2023 har USA:s kongress lagt en budget på 355 miljarder dollar, cirka 2827 miljarder kronor, för kärnvapenstyrkorna. USA har också antagit en moderniseringsplan för kärnvapnen som för de kommande tre årtiondena antas kosta 1 biljon dollar, cirka 8 miljarder kronor.

Kostnaden för USA:s kärnvapenprogram från starten år 1940 till år 1996 beräknades av forskaren Stephen Schwartz och medarbetare till 5 500 miljarder dollar (1996 års penningvärde). Deras bok Atomic Audit: the Costs and Consequences of U.S. Nuclear Weapons since 1940 är en noggrann redovisning av USA:s kärnvapenkostnader.

När Stephen Schwartz lade till en beräknad kostnad för att lagra och ta hand om allt kärnavfall som bildats under åren, 320 miljarder dollar, och kostnaden för att skrota gamla kärnvapnen, 20 miljarder US-dollar, ökade totalsumman till över 5 800 miljarder dollar. Om man skriver ut alla nollor blir det: 5 800 000 000 000 dollar.

Storbritanniens kärnvapenprogram

Storbritanniens kärnvapenprogram heter Trident. Detta program kostar enligt olika källor ungefär 2 – 2,4 miljarder pund per år. Det motsvarar ungefär 22 – 24 miljarder svenska kronor (10,5 kr/1 pund 2017).

Tridentprogrammet togs i bruk 1994 och det beräknas att programmet kostade drygt 12 miljarder pund (1995 års penningvärde) att anskaffa.

2016 fattade Storbritannien beslut i frågan om en total förnyelse av sitt kärnvapensystem Trident. Kärnvapenprogrammet består av fyra ubåtar med missiler (raketer) som är bestyckade med kärnvapen. Frågan har diskuterats i ganska många år, eftersom det nuvarande Tridentsystemet kommer att ha tjänat ut i mitten av 2020-talet och det tar lång tid att skaffa ett nytt program. 2006 gav regeringen ut ett dokument, White paper: The Future of the United Kingdom’s Deterrent där kostnaden för att förnya alla fyra Trident-ubåtar beräknades till 15-20 miljarder pund.

Sommaren 2014 lämnade en ny utredning, the Trident Commission, en rapport som rekommenderade en förnyelse av Tridentsystemet, vilket skulle kosta i storleksordningen 20 miljarder pund, 208 miljarder kronor (2017).

Det har varit många protester mot planerna. Många menar att kostnaden sannolikt blir mycket högre och att förnyelsen av Trident är onödig och att man behöver pengarna till andra viktigare ändamål. Detta diskuteras ofta i den engelska pressen.

Den brittiska organisationen CND, Campaign for Nuclear Disarmament, kampanjar mot förnyelsen av Trident. De uppskattar att den sammanlagda kostnaden för att både uppehålla det nuvarande Tridentsystemet och förnya det skulle bli 3,7 miljarder pund per år. Om man sedan lägger ihop kostnaden för driften och förnyelsen under 30 års tid, handlar det om 75 – 100 miljarder pund, ungefär 780 – 1038 miljarder kronor (2017) som skattebetalarna måste stå för. Och under tiden blir kanske kärnvapnen förbjudna. De ger en rad exempel på hur pengarna kunde användas bättre.

Frankrikes kärnvapenprogram

Frankrikes kärnvapenprogram kostar i storleksordningen 3,5 miljarder euro per år, motsvarande ungefär 33 miljarder kronor per år (2017).

I Frankrike finns ingen diskussion om kärnvapnen, som det gör i Storbritannien. Kärnvapnen är bortglömda i debatten skrev den franska tidningen Le Monde Diplomatique och angav där årskostnaden till 3,5 – 4,5 miljarder euro.

Forskaren Bruno Barillot, har räknat på vad Frankrikes kärnvapen kostade totalt under åren 1945 – 2010. I sin bok Audit atomique. Le coût de l’arsenal nucléaire français 1945-2010 skriver han att de kostade minst 1891 miljarder franska francs (1997 års penningvärde). Grovt räknat blir det ungefär 3000 miljarder svenska kronor.

Natos kärnvapen i Europa

I Europa finns det kärnvapen utplacerade på flygbaser i fem länder; Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och Turkiet. Natos investeringskostnader för att underhålla baserna beräknades till mer än 80 miljoner dollar från år 2000 till år 2014. Nu planeras en kostnad på ytterligare 154 miljoner dollar för att förbättra säkerheten på flygbaserna.

Sveriges kärnvapenprogram

Det är flera länder som inte har kärnvapen men som tidigare har bedrivit forskning med sikte på att framställa atombomber. Ett av dessa länder är Sverige. Enligt en artikel i tidningen Ny Teknik kostade det svenska atombombsprojektet tiotals miljarder kronor innan det stoppades med ett beslut i riksdagen år 1968. Det svenska kärnvapenprogrammet avvecklades helt år 1972.

Kostnader för vapenbärare

En kärnvapenstat har ingen ”nytta” av sina kärnvapen om det inte har vapenbärare som kan skicka iväg bomberna mot fienden. Från början användes flygplan som vapenbärare, planet flög och fällde bomben direkt över fienden, som över Hiroshima och Nagasaki. Sedan dess har alla kärnvapenstater utvecklat olika sorters missiler som kan bära bomberna. Parallellt med detta har många stater byggt missilförsvar till stora kostnader.

Nedrustning kostar också

Stora summor pengar skulle sparas om världen skulle nedrusta kärnvapnen. Men även nedrustning kostar, fast det handlar om avsevärt mycket mindre summor än om världen fortsätter med kärnvapnen.

Att städa upp efter kärnvapentillverkningen skulle bli ett omfattande arbete. Bomberna ska skiljas från vapenbärarna och tas isär och det klyvbara, radioaktiva materialet ska tas om hand på ett säkert vis. Anläggningar där kärnvapen producerats ska rivas och området saneras. Personer som arbetar i kärnvapenanläggningarna behöver få andra arbetsuppgifter. Gamla testplatser behöver kontrolleras och saneras och befolkningen i trakterna runt gamla testplatser har rättmätiga krav på skadestånd.

Den fortsatta nedrustningen kräver en kraftig förstärkning av de globala kontrollmekanismerna för att upptäcka eventuella tecken på atombombstillverkning i hemlighet. En sådan kontrollorganisation måste också få mandat att inskrida och stoppa sådana verksamheter. Ett gott skydd för visselblåsare som slår larm om misstänkta oegentligheter är en förutsättning. Alla sådana nödvändiga åtgärder måste få kosta.

Vem tjänar på kärnvapnen?

Don't Bank on the Bomb

Många industriföretag har stora inkomster från tillverkningen av kärnvapen. ICAN tillsammans med nederländska organisationen Pax har tagit fram information om vilka banker och fonder som placerar pengar i sådana företag i rapporten Don’t Bank on the Bomb.

Svenska Läkare mot Kärnvapen släppte i november 2014 en Sverigespecial av ICAN-rapporten. Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar bland annat med att kontakta svenska banker och fonder och försöka få dem att avstå från att placera pengar i kärnvapenindustrin.

 

Senast uppdaterad: 170908