Vapenbärare

Den delen av ett kärnvapen som innehåller själva kärnladdningen kallas stridsspets. För att denna ska fungera som vapen och kunna nå det mål man vill så behövs någon form av vapenbärare. Kärnvapnet kan till exempel utformas som en flygbomb, men idag är det vanligare att kärnvapen är monterade på missiler.

Någon tydlig skillnad mellan vapen och vapenbärare finns inte alltid. Ett sådant exempel är artillerigranater. Ordet vapensystem täcker in både vapen och vapenbärare, ibland räknas även plattformen in. Plattformen kan utgöras av till exempel en ubåt eller ett flygplan med uppskjutsanordning.

En missil kan antingen vara ballistiska missiler som saknar styrförmåga eller kryssningsmissiler som kan korrigera sin flygbana och till och med navigera. Beroende på hur lång räckvidd kärnvapnen har indelas de i tre olika kategorier: Vapenbärarestrategiska, regionala och taktiska kärnvapen. Vart gränserna går mellan de olika vapentyperna är oklart och det finns ingen tydlig definition av kategorierna. Det går att definiera skillnaden mellan strategiska och taktiska kärnvapen efter styrkan på laddningen, på räckvidden på vapenbäraren eller på hur kärnvapnen är tänkta att användas. Om man väljer att definiera kärnvapen efter räckvidden kan ett strategiskt kärnvapen sägas vara ett kärnvapen för insatser på stora avstånd. Taktiska kärnvapen finns i form av raketer, robotar och flygburna bomber. Men det finns också mark- och sjöbaserade kortdistansraketer, torpeder och sjunkbomber.

Strategiska kärnvapen

Strategiska kärnvapen är kärnvapen placerade på interkontinentala missiler. Dessa vapenbärare har lång räckvidd, från 5 500 km och uppåt. Med interkontinental menas att missilens räckvidd är tillräckligt stor för att skjuta från en kontinent till en annan. Det är med dessa vapen som USA och Ryssland direkt kan hota varandras territorier. De kärnvapen som är placerade på dessa missiler har även den största sprängkraften.

En interkontinental ballistisk missil är en missil som endast är styrd under avfyrningsfasen. Med hjälp av raketdrift kan missilen träffa ett mål som befinner sig upp till 10 000 km bort och den färdas med en hastighet runt 20 000 km/timmen.

Eurostrategiska/regionala kärnvapen

De eurostrategiska/regionala kärnvapnen är kärnvapen med medellång räckvidd, mellan 500 och cirka 5 500 km. Dessa vapen riktades förr från Västeuropa mot Ryssland och tvärtom.

B61 Nuclear bombI dagsläget har USA inga regionala kärnvapen i sin kärnvapenarsenal. De omkring 180 kärnvapen som USA har utplacerat i Europa genom samarbete med Nato är flygplansburna och är av typen ”fritt fall”, bomber som släpps från flygplan. Ryssland i sin tur har ungefär samma antal laddningar monterade på missiler med en räckvidd på ungefär 300 km. Det gör att de ligger inom de gränser som avtalet om taktiska kärnvapen i Europa ställer.

Taktiska kärnvapen

Taktiska kärnvapnen är kärnvapen med medellång räckvidd, liknande regionala kärnvapen.

Tactical nuclear weaponTaktiska kärnvapen utgörs av till exempel torpeder, minor, bomber eller granater. Dessa vapen är avsedda för att användas direkt på slagfältet.

Andra typer av kärnvapen

Bunker Buster eller Robust Nuclear Earth Penetrator, är ett litet taktiskt kärnvapen med förmåga att gräva sig ner genom jordskorpan och spränga underjordiska vapenförråd, lager av biologiska eller kemiska stridsmedel eller gömda terroristbaser. Dessa vapen utvecklas inte längre, eftersom man insåg att vapnen inte skulle fungera som avsett.

Dirty bombs, smutsiga bomber, är benämningen på en bomb med vanligt sprängämne som sprider radioaktiva ämnen. Vapnet är således ett radiologiskt vapen. Sprängverkan är densamma som för vanliga bomber, men strålningen från de radioaktiva ämnena kan vara farlig för människor och andra levande organismer. Tekniken är enkel att bemästra, så aktörer med begränsade resurser, till exempel icke-statliga organisationer, skulle kunna tänkas framställa sådana smutsiga bomber. Storleken på sprängladdningen, vilka radioaktiva ämnen som används samt var bomben detonerar är helt avgörande för hur stor effekt den smutsiga bomben kan få.

Nedfallet från sprängning av en bomb som sprider radioaktivt materia kan också göra områden nära explosionsplatsen oanvändbara för lång tid eller kräva dyra saneringsåtgärder och därmed orsaka ekonomiska förluster. Den panik som en smutsig bomb skulle skapa är troligen vapnets mest effektiva verkan.

 

Senast uppdaterad: 170908