USA

USA var det första landet att utveckla kärnvapen, och har sedan dess varit i framkant av den tekniska utvecklingen, omfattningen av kärnvapenproduktionen, samt deras bärare. I juli 1945 provsprängdes det första kärnvapnet, Trinity, i New Mexiko. Några veckor senare, den 6 och 9 augusti används kärnvapen för första, och hittills ända, gången i krig när USA släpper bomberna över Hiroshima och Nagasaki. 1951 spränger USA sin första vätebomb.

Historia

Under kalla kriget producerade USA mer än 70 000 kärnvapen och genomförde 1054 atmosfäriska, undervatten och underjordiska tester på platser främst i Nevada, Alaska och Stilla havet. (USA genomförde sitt sista kärnvapenprov 1992, även om de ännu inte har ratificerat provstoppsavtalet.) Sedan 1980-talet har USA demonteras och förstörde ett stort antal kärnvapen som ett resultat av nedrustningsavtal med Sovjetunionen/Ryssland.

Kärnvapenarsenal

Enligt siffror som släpptes på översynskonferensen av NPT 2015 har USA nedmonterat 10251 kärnvapenstridsspetsar under de senaste 20 åren.

USA för närvarande står för 58 procent av världens samlade kostnader för kärnvapen och har den näst största kärnvapenarsenalen i världen. 2017 hade USA 6800 kärnvapen i sin arsenal enligt FAS, några tusen av dessa väntar på att bli demonterade. I början av 2016 uttryckte USA:s försvarsdepartement att USA för närvarande 6790 kärnvapenstridsspetsar och att 2300 av dessa väntar på att nedmonteras. I dagsläget har USA uttryckt att deras kärnvapen ska moderniseras för hundratals miljoner dollar.

Vapenbärare

Det amerikanska kärnvapenprogrammet är uppbyggt av tre delar, en så kallad kärnvapentriad, som består av missiler, ubåtar och flyg.

B-52H and B-2

B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

Bombflygplan: USAs flygvapen har i dagsläget 20 stycken B-2 bombplan “Spirit” och 93 stycken B-52H bombplan. Av dessa är 18 av B-2 planen och 76 B-52H “Stratofortress” planen kapabla att kärnvapenbestyckas. Bombplanen är organiserade i sju bombskvadroner (militärförband), som är baserade på flygbaser i Minot, Barksdale och Whiteman. USA:s strategiska bombplan är utrustade med både B61 gravitationsbomber och luftbaserade kryssningsmissiler (ALCMs).

Minuteman III (ICBM): Det amerikanska flygvapnet är ansvarig för de landbaserade kärnvapen ballistiska missilerna i kärnvapenarsenalen, Minuteman III. Dessa är baserade i silos i Wyoming, North Dakota och Montana.

Peacekeeper, Minuteman I and Minuteman III ICBMs

Minuteman I och Minuteman III ICBM

De landbaserade ballistiska missilerna består av 450 stycken Minuteman III interkontinentala ballistiska missiler (ICBM). Huvuddelen av laddningarna har en sprängstyrka på omkring 300 kiloton, de övriga på en sprängstyrka på 170 kiloton.

USA planerar att minska antalet Minuteman III till 400 stycken. Samtidigt som de 2015 kommer uppgradera missilerna.

Den tredje delen av USA:s kärnvapentriad består av ubåtar som den amerikanska flottan ansvarar över.

USS Louisiana (SSBN-743)

Amerikansk ubåt

Ubåtsavfyrade ballistiska missiler (SSBM): USAs flotta har 14 stycken Ohio klass ubåtar som är bestyckade med nukleära ballistiska missiler (SLBMs). Antalet missiler på dessa ubåtar kommer framöver att minskas med 4 i enlighet med Nya START-avtalet med Ryssland.

Ubåtarna är placerade i Atlanten och i Stilla havet. Men även ubåtarna kommer att genomgå en uppgradering, den nya generationens ubåtar kallas SSBNX och USA har beställt 12 av dessa båtar.

Uppgradering av kärnvapnen

USA lägger stora summor på modernisering av sina kärnvapen. Under det kommande decenniet kommer USA spendera 350 miljarder dollar på upprustning och modernisering av kärnvapenarsenalen.

Inom de kommande åren ska stridsspetsarna på Minuteman III missilerna uppgraderas till nästan en dubblering av dagens sprängkraft och ska också göras mer pricksäkra. De amerikanska kärnkraftsdrivna ballistiska missilubåtarna har också uppgraderats för att bära nyare och mer pricksäkra ubåtsavfyrade ballistiska missiler med större sprängkraft. Även flygvapnet gör en uppgradering av kommunikationssystemet i sina bombflygplan för kärnvapen. Kryssningsmissilerna för B-52-planen genomgår service som ska förlänga missilernas livslängd till 2030.

Minskning av arsenaler

USA minskar sin kärnvapenarsenal i enlighet med Nya START, samtidigt som de moderniserar och uppgraderar arsenalen. Sedan 2011 har USA minskat sin kärnvapenarsenal med 158 kärnvapenstridsspetsar och 88 avfyrningsramper. Minskning av arsenalen kommer att fortsätta ske till 2018. Enligt uppgifter från mars 2016 har USA nedrustat 350 kärnvapenstridsspetsar sedan 2009.

Klyvbart material

I jämförelse så USA är den mest öppna kärnvapenstat med avseende av landets lager av både kärnstridsspetsar samt lager och produktion av höganrikat uran (HEU) och plutonium. 1996 släppte landet en deklaration om landets plutoniumproduktion som omfattar åren 1944 till 1994, följt av ytterligare en deklaration som släpptes 2006 för produktionen av höganrikat uran som omfattar åren 1944 till 1996. Landet uppdaterade dessa siffror under 2006 (HEU) och 2012 (plutonium). Öppenheten med dessa deklarationer erbjöds som en förtroendeskapande åtgärd.

2012 tog sig tre anti-kärnvapenaktivister sig in på Y12 i Oak Ridge, Tennessee. Y12 är ett område där USA lagrar höganrikat uran (HEU). Skarp kritik riktades på grund av bristfälliga säkerhetsrutiner. Att aktivisterna, bland annat en 82-årig nunna, kunde bryta sig in, trots säkerhetsstängsel och tillbringat mer än två timmar på platsen innan de upptäcktes, gav upphov till oro om bristande säkerhetsåtgärder på lagringsanläggningar för klyvbart material.

Plutonium: 95,4 ton
Höganrikat uran (HEU): 595 (+/- 50) ton

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

De viktigaste dokumenten som reglerar USA:s nuvarande kärnvapenpolicy är Nuclear Posture Review (NPR, senast uppdaterad i april 2010), National Security Strategy (september 2002) och National Strategy to Counter Weapons of Mass Destruction (december 2002). Dessa dokument gör klart att kärnvapnen har en fortsatt viktig roll i den amerikanska säkerhetsstrategin och pekar ut att kärnvapen kan användas i oförutsedda och akuta situationer mot länder som Iran och Nordkorea.

NPR släpptes av Bushadministrationen under 2001 och 2002 visade att USA var beredd att använda kärnvapen mot icke-nukleära beväpnade motståndare, liksom i förebyggande angrepp.

I mars 2005 publicerade försvarsdepartementet ett förslag till en revidering av landets kärnvapendoktrin. Utkastet var ovanligt tydligt kring en policy om att kärnvapen skulle kunna användas i olika situationer utöver som svar på en kärnvapenattack från ett annat land. Efter mycket kontroverser drogs det radikala utkastet senare tillbaka.

Obama-administrationen, i sin senaste NPR (2010), har visat sig att skala tillbaka mer framträdande roll som kärnvapen under den tidigare presidenten Bush. USA kommer inte att använda eller hota att använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater samt NPT medlemsstater som uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget. USA förbehåller sig dock rätten att använda kärnvapen i vad den anser extrema situationer mot länder som redan har kärnvapen, liksom länder som står utanför NPT.

USA och Nato

Nato besitter ett antal av USAs kärnvapen. Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USAs och Storbritanniens kärnvapen som finns placerade i båda länderna och till de kärnvapen som finns utplacerade i Europa.

President Obamas vision om en kärnvapenfri värld

Innan Barack Obama valdes till USA:s president 2008 presenterade han en 14-punktsplan för att minska det globala kärnvapenhotet. I ett tal han gav i Prag i april 2009 upprepade president Obama sin vision om en värld fri från kärnvapen, men tillägger samtidigt att detta mål inte kan realiseras under sin livstid. Obama lovade dock att vidta konkreta åtgärder för att minska antalet kärnvapen i världen och för att minska deras roll i USA:s försvarsstrategi.

Under hösten 2009 ledde Obama personligen ett möte i FN:s säkerhetsråd där majoriteten av kärnvapenstaterna var närvarande. Mötet handlade om icke-spridning av kärnvapen, men även omfattade minskningar av befintliga kärnvapenlager. USA och Ryssland kom överens om att förlänga START-fördraget till dess att ett nytt nedrustningsfördrag skulle kunna förhandlas fram. Det nya START-fördraget undertecknades av presidenterna Medvedev och Obama i april 2010.

Nya START, som har ratificerats av de båda länderna, innebär att länderna ska minska antalet utplacerade kärnvapenstridsspetsar med ytterligare en tredjedel, ner till högst 1550 kärnstridsspetsar vardera. Ryssland har fullt genomfört fördraget enligt publicerade rapporter och USA har schemalagt att fullfölja sina skyldigheter 2018.

Putin and Obama

Viss oro har framförts om det aktuella nedrustningsarbetet mellan Ryssland och USA, som att nedrustningen har avstannat vid 1550 stridsspetsar. Ryssland, som nådde målet med 1550 nedmonterade stridsspetsar 2013, enligt uppgift översteg antalet något under 2014 när man introducerade de nya SS-27 ICBMs. USA:s siffror har varierat.

Under våren 2010 arrangerade USA den första av flera internationella toppmöten om åtgärder för att förhindra spridning av kärnmaterial till terroristgrupper och andra stater. USA och Ryssland lovade därefter att minska sina lager av separerat plutonium.

Obama Nobel Peace Prize 2009

USA:s president Obama 2009

2009 fick president Obama Nobels fredspris, både hans eget och det internationella samfundets överraskning. Nobelkommittén motiverade beslutet bland annat på Obamas vision om att minska det globala kärnvapenhotet. Trots detta har Obama fått hård kritik av den amerikanska kongressen och har inte genomfört mer än magra minskningar i USA:s kärnvapenarsenal. Jämfört med sin föregångare, George W. Bush, som nedrustade hälften av USA:s kärnvapen, har nedrustning under president Obama fortfarande gått långsamt.

Senast uppdaterad: 160613