Kina

1964 provspränger Kina sitt första kärnvapen i Lop Nor, Gobiöknen. 1967 spränger Kina sin första vätebomb. Det råder oklarhet om hur stor Kinas kärnvapenarsenal egentligen är. Enligt Federation of American Scientist har Kina ungefär 350 stridsspetsar i sin kärnvapenarsenal.

Det var inte förrän 1992 som Kina gick med i icke-spridningsavtalet, NPT. Trots att landet räknas som en så kallad ”officiell kärnvapenstat” eftersom dom skaffade kärnvapen innan avtalet förhandlades fram.

Uppgradering av kärnvapnen

Upprustningen av Kinas kärnvapenarsenal började redan under 1980-talet och pågår fortfarande. Från att 2019 ha cirka 290 kärnvapen till uppemot 350 kärnvapen 2021. Antalet fortsätter dessutom att öka i snabb takt. Det handlar om allt från nya mellandistans ballistiska robotar till nya leveranssystem. Unde handlar det om att inneha en trovärdig avskräckning, i detta fall mot USA och deras missilförsvar. Konsekvensen är en kapprustning mellan USA och Kina.

Vapenbärare

Kina har en så kallad ”nukleär triad”. Triaden gör det möjligt att placera kärnvapen på flygplan, landbaserade ballistiska missiler och ubåtar. Statusen för Kinas luft- och havsbaserade kärnvapen är dock mindre klart än vad som är känt om landets ballistiska missiler arsenal. Det finns en allmän svårighet med att bedöma fördelningen av Kinas kärnvapen, eftersom Kina officiellt inte lämna ut denna information.

Även om transparensen blivit bättre, så råder det fortfarande oklarheter om hur stor Kinas kärnvapenarsenal är och hur många missler landet har samt hur långt dessa når. Läs mer om Kinas kärnvapen i Chinese Nuclear Forces 2020, av Hans M. Kristensen och Matt Korda. 

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Kinas internationella förtegenhet i ärenden gällande landets nationella säkerhet försvårar en detaljerad rapportering.

Kina ser sin kärnvapenarsenal som en viktig del av sin försvarsstrategi även om landet upprepar sitt stöd för global avveckling av kärnvapen.

1964 gjorde landets ledning klart att Kina skulle följa en no-first-use policy – alltså att landet aldrig skulle vara det första med att använda kärnvapen mot en fiende. Kinas begränsade kärnvapenarsenal skulle avskräcka från angrepp och kunna användas för motattack om en fiende använde kärnvapen mot Kina först. Den kinesiska regeringen har under de år som gått sedan löftet avgavs vid flera tillfällen upprepat detta.

Klyvbart material

I likhet med andra länder som inte deklarerar sitt klyvbara materiallager till IAEA, så finns vissa svårigheter att bedöma beståndet av kinesisk militära lager av klyvbart material. Trots detta har Kina informellt förklarat att den har upphört höganrikat uran (HEU) produktion, samt indikerat ett stopp för plutoniumproduktion. Detta är dock svårt att kontrollera på grund av brist på öppenhet.

 

För källor och mer material, se Chinese Nuclear Forces 2020 av Hans M. Kristensen och Matt Korda.

Senast uppdaterad: 210413