För lärare

Lärarhandledning

I april 2024 publicerades ens ny lärarhandledning Lär om kärnvapen – Ett studiematerial för att utbilda andra och lära tillsammans. I den guidas du genom sex tematiska kapitel som vart och ett kan utgöra ett möte i en studiecirkel eller ett pass som del av en längre utbildning. För varje tema finns ett antal diskussionsfrågor som korresponderar till kapitlet ni läst. Du hittar också hänvisningar till praktiska övningar, filmtips och vidare läsning om fördjupning.

För dig som lärare är detta material en praktisk handledning som hjälper dig att lära ut och leda samtal om kärnvapen. Det är ett innehållsrikt och tänkvärt material som kan använda såväl i sin helhet som genom att plocka delar, eller bara som inspiration till dina lektioner. En riktlinje är att det kan ses som undervisningsstöd för lärare i årskurs 9 och gymnasiet. Materialet kan integreras i alla SO-ämnen samt NO och gärna ämnesövergripande.

Övningar

Håll ett tal/debatt

Den här övningen är till för att eleven ska öva sig på att hålla tal inför en publik. Det handlar om att argumentera för eller emot kärnvapen med väl grundade argument. Vad är fördelarna/nackdelarna med kärnvapen, finns det några säkerhetsgarantier eller hälsoargument och så vidare. Det handlar om att eleven ska sätta sig in i olika positioner som argumenterar för eller emot kärnvapen.

Förslag på positioner eleven kan inta:

• Natoofficer
• President för en kärnvapenstat
• Militär
• Miljöaktivist
• Läkare
• Fredsaktivist
• FN-anställd

Förbered en presentation

Att förbereda en presentation är alltid informativt och lärorikt. När det kommer till kärnvapen finns det flera olika perspektiv och delar som eleven kan rikta in sig på. Frågor att ta upp kan dels handla om sakkunskap och konkreta frågor eller så kan det handla om att tala om kärnvapen ur ett specifikt perspektiv, till exempel genus eller religion.

Berörda ämnen kan vara geografi, historia och samhällskunskap där eleven lär sig om vilka länder som har kärnvapen, vilka länder som har kärnvapen utplacerade i sitt territorium men som inte är räknas som kärnvapenstater, om något land har haft planer på att skaffa kärnvapen/har haft kärnvapen men gett upp planerna, vilka platser på jorden som är kärnvapenfria zoner, vilka länder som är för ett förbud mot kärnvapen.

I historia kan eleven se till då och nu. Vad hände i augusti 1945 och hur ser det ut idag?

Inom samhällskunskap kan det till exempel handla om säkerhetspolitik, det vill säga varför har vissa länder kärnvapen, vad skapar trygghet och säkerhetsgarantier, vad är skillnaden på icke-spridning och total nedrustning.

Att sedan på dessa sakfrågor applicera ett perspektiv på sakfrågorna gör att eleven går djupare i sin kunskap och arbetar på ett sätt som uppmuntrar till kritiskt tänkande.

Skriv ett brev

När vi pratar om kärnvapen pratar vi oftast om de tekniska delarna av kärnvapen. Vi pratar om vapenbärarna – hur långt dessa kan sträcka sig, vilken typ av missil eller ubåt, uppbyggnad -, vi pratar om sprängkraft, om vilka länder som har kärnvapen och om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget. Vad vi ofta glömmer bort att prata om är människorna som bygger dessa vapen, som sköter om dessa vapen och de som gör det möjligt för att dessa vapen ska existera – de som investerar.

International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN, och den nederländska organisationen Pax tar tillsammans fram en rapport varje år där de undersöker vilka som investerar i kärnvapen. Det handlar både om banker, företag och fonder. Läs mer på Don’t Bank on the Bomb samt ICANs hemsida.

Be eleverna att ta reda på vad de svenska bankerna och fonderna har för policys när det kommer till kärnvapen. Om de inte tycker att resultatet är tillfredsställande så kan de skriva ett brev till bankerna eller fonderna med väl underbyggda argument om saken. Det handlar då både om att leta upp information och kontaktuppgifter, och samtidigt göra en skillnad och påverka samhället.