Vad händer när det smäller?

De största omedelbara skadorna från ett kärnvapen sker till följd av en tryckvåg och värmestrålning. Det skiljer sig egentligen inte så mycket från hur andra bomber fungerar. Den stora skillnaden är effektens omfattning. Utöver effektens omfattning åstadkommer kärnvapen stora skador genom radioaktiv strålning.

Tryckvåg

När ett kärnvapen exploderar syns ett intensivt ljussken, som från en jätteblixt. Det bländar och bränner allt inom en viss radie. Det finns ingen chans att hinna ta skydd mot denna värmestrålning om man inte har blivit förvarnad.

Allt som finns på platsen där bomben exploderar smulas sönder och förbränns. Kvar blir rök, gaser och små partiklar som stiger upp i luften och ett svampliknande moln bildas. Strax därefter når tryckvågen fram. Tryckvågen är så våldsam att den slår sönder hus och krossar människor på många kilometers avstånd.

Den enorma tryckvågen kan uppnå en hastighet på flera hundra kilometer/timme. Människor som befinner sig nära explosionsplatsen kan dödas enbart av tryckvågen. På längre avstånd orsakar trycket skador inuti kroppen så som lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar. Men tryckvågen kommer framför allt att orsaka indirekta skador.

Byggnader rasar samman och begraver människor. Människor kommer att kastas mot föremål. Material som glassplitter, tegel, betong och trävirke kommer att kastas runt och orsaka omfattande skador på människor.

Tryckvågen och värmestrålningen är de faktorer som omedelbart orsakar flest skador och dödsfall vid en kärnvapenexplosion. I Nagasaki räknar man att nio procent av alla som dog omedelbart efter atombombningen dog till följd av kringflygande glassplitter. Ungefär lika många omkom på grund av annat kringflygande material som träffade människor i hög hastighet. I Hiroshima ska andelen döda till följd av fallande och kringflygande material ha utgjort 30 procent av alla dödsfall.

Värmestrålning

”Skuggan” av en stege och en japansk soldat efter atombombningen av den japanska staden Nagasaki, 1945. Soldaten befann sig 2 km från epicentrum när värmen från explosionen brände färgen från ytan av väggen, utom där den skuggades av stegen och offrets kropp. (Foto: Authenticated News/Archive Photos/Getty Images)

Inom ett visst avstånd från explosionsplatsen har värmestrålningen så hög temperatur att praktiskt taget allt förångas: hela kroppar ”dunstar bort” och utplånas. Värmestrålningen rör sig otroligt snabbt och det går därför inte att ta skydd  – om ingen förvarning getts. Längre bort från epicentrum kommer många människor att drabbas av brännskador.

Värmestrålningen leder till direkta brännskador på bar hud. Även brinnande kläder kommer att leda till svåra brännskador. Människor med brännskador är tids- och arbetskrävande att vårda och utgör därför en stor utmaning för sjukvården i händelse av en kärnvapenexplosion.

I Hiroshima beräknas 60 procent av alla omedelbara dödsfall ha orsakats av brännskador.

Värmevågen kommer att sätta eld på städer och skogar och resultera i enorma eldhav. Många människor kommer att skadas och dö direkt i dessa bränder. Inom brandhärjade områden kommer även människor som vistas i underjordiska skyddsrum att dö av värmen, syrebrist eller av att de inandas giftiga gaser, koloxid eller koldioxid, från brandröken.

Värmestrålningen orsakar också skador på ögon och många människor kommer att bländas av kärnvapenexplosionen. Ofta återvänder synen inom några minuter, men det starka ljusskenet kan också leda till bestående skador på ögonen, till exempel brännskador på näthinnan.

Radioaktiv strålning

Den andra stora skillnaden är att en kärnvapenexplosion frisätter stora mängder radioaktiv strålning. En stor dos strålning kan döda en människa direkt. Exponering för en något mindre mängd orsakar akut strålsjuka, en mycket allvarlig sjukdom som leder till långsam död efter dagar eller år av lidande. Strålning kan orsaka genetiska skador som till exempel leder till att barn föds med missbildningar.

Initialstrålning

Initialstrålning är den strålning som kommer först vid en kärnvapendetonation. Den består av gamma- och neutronstrålning som sänds ut i explosionsögonblicket och varar i högst en minut. Strålningen orsakar omedelbara skador på människor, djur, miljö och elektronik. Initialstrålningen minskar snabbt i intensitet ju längre från själva explosionsplatsen man befinner sig.

Nära explosionsplatsen är neutronstrålningen kraftigare än gammastrålningen, medan förhållandet jämnas ut längre bort.

Strålningens konsekvenser

Strålning förorenar stora landområden, vilket omöjliggör jordbruk under år eller till och med decennier efter en kärnvapenexplosion. Förgiftningen av människor och deras miljö genom strålning gör återhämtningen efter en kärnvapenexplosion lång och plågsam.

Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivitet att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen. Det kallas för radioaktivt nedfall. Människor kan påverkas av nedfallet direkt genom att träffas av det fina stoftet som regnar ner. Men de kan också få i sig radioaktiva partiklar genom livsmedel, via växter och djur som har tagit upp radioaktiva ämnen.

En dödlig dos strålning kan utgöras av så liten mängd energi som den i värmen i en enda klunk hett kaffe. Det vill säga, en mycket liten mängd.

Elektromagnetisk puls (EMP)

Vid en kärnvapenexplosion lamslås infrastruktur och kommunikation på grund av en elektromagnetisk puls (EMP). EMP uppstår när gammastrålningen passerar genom luften och slår ut elektroner ur luftens molekyler. Elektronerna bildar tillsammans en kraftig strömpuls, som alstrar ett elektromagnetiskt fält. Detta fält breder sedan ut sig som en mycket kortvarig våg, den elektromagnetiska pulsen.

EMP orsakar störningar och skador på elektronik och är ett allvarligt hot mot dagens moderna samhälle. Det finns många föremål som fångar in elektromagnetisk energi, till exempel antenner och järnvägsspår med mera. Energin kan överföras till datorer och andra apparater och orsaka skador på livsviktiga system som el- och vattenförsörjning. Utan dessa system är vårt samhälle mycket sårbart. Om en stor vätebomb exploderar på hög höjd räknar man med att EMP kan slå ut elektroniska system inom ett område lika stort som norra Europa.

Unik förstörelsekraft

Kärnvapen är unika i sin destruktiva kraft och är i alla bemärkelser ett massförstörelsevapen. De frisätter enorma mängder energi, både i form av tryckvåg, värmevåg och strålning. Dessa aspekter av kärnvapen inför en helt ny dimension av skräck och det är viktigt att komma ihåg att det är människor som håller fingret på avtryckaren. Kärnvapen är skapade av människor och kan även nedmonteras av människor.

AtomicEffects-Hiroshima

Hiroshima efter atombomben 1945.


Källor och mer information

Humanitarian impacts, ICAN Australia
Effekter av elektromagnetiskpuls vid en kärnsprängning, Stefan Björnsson, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Förebygga är enda medicinen, Svenska Läkare mot Kärnvapen

Författare

Svenska Läkare mot Kärnvapen

Senast uppdaterad
20 maj, 2022