USA

År 1952 provsprängde USA sin första vätebomb på atollen Enewetak, Marshallöarna.

USA:s kärnvapenarsenal beräknas år 2025 uppgå till cirka 3 700 kärnvapen. Sedan starten har USA legat i framkant när det gäller teknisk utveckling, omfattningen av kärnvapenproduktionen och utvecklingen av vapenbärare. Den amerikanska kärnvapenarsenalen håller på att upprustas med nya kärnvapen och landet lägger mer pengar än något annat land på sin kärnvapenarsenal.

Internationella avtal

• Icke-spridningsavtalet (NPT): USA anslöt sig den 1 juli 1968, samma dag som avtalet öppnades för signaturer. Eftersom USA utvecklade kärnvapen före 1968 räknas landet som en officiell kärnvapenstat i utbyte mot att landet ska nedrusta sina kärnvapen.

• Fullständiga provstoppsavtalet (CTBT): USA har undertecknat avtalet men har inte ratificerat avtalet.

• Förbud mot kärnvapen (TPNW): USA är inte part i FN:s konvention som förbjuder kärnvapen

Historia

USA är det enda landet som använt kärnvapen i krig, vid bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1945 under andra världskriget.

Under kalla kriget producerade USA och Sovjetunionen tillsammans över 70 000 kärnvapen. USA genomförde 1 054 atmosfäriska-, undervattens- och underjordiska kärnvapentester på platser främst i Nevada, Alaska och i Stilla havet. Provsprängningarna ledde till omfattande radioaktivt nedfall och fick allvarliga konsekvenser för befolkningen i de drabbade områdena.

USA genomförde sin sista kärnvapenprovsprängning 1992 men har trots detta ännu inte ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) som förhandlades fram 1996.

Sedan 1980-talet har USA nedmonterat och förstört ett stort antal kärnvapen som ett resultat av bilaterala nedrustningsavtal med Sovjetunionen och senare Ryssland.

Kärnvapenarsenal

USA har en så kallad kärnvapentriad, vilket innebär att landet kan avfyra kärnvapen från tre olika plattformar:

• landbaserade missiler
• Bombflyg och stridsflygplan 
• Ubåtar

USA har cirka 3 700  kärnvapen i sin arsenal i början av 2025, både så kallade strategiska och taktiska kärnvapen. En del av dessa är operativt utplacerade, medan andra är lagrade eller väntar på demontering.

Av dessa är omkring 100 taktiska kärnvapen utplacerade inom ramen för Nato i Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

USAs B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

USA är den kärnvapenstat som är mest öppen när det gäller information om sitt lager av kärnstridsspetsar samt om produktion och lagring av höganrikat uran (HEU) och plutonium. Avtalet Nya START, som undertecknades av USA och Ryssland i april 2010, begränsar antalet utplacerade strategiska kärnvapenstridsspetsar till 1 550 per land. USA anses följa avtalet och har cirka 651 strategiska kärnvapen i omedelbar avfyrningsberedskap. Avtalet förlängdes 2021 och gäller till 2026.

Uppgradering av kärnvapnen

USA:s kärnvapenarsenal genomgår för närvarande en omfattande modernisering. Enligt uppskattningar kommer upprustningen att kosta cirka 494 miljarder amerikanska dollar fram till 2028, och omkring 1,2 biljoner dollar över en trettioårsperiod. Programmet omfattar både uppgraderingar av befintliga vapensystem och utveckling av helt nya.

Bland annat utvecklas en ny generation kärnvapenbestyckade ubåtar, med planerad leverans omkring år 2029. USA planerar även att ersätta de åldrande långdistansmissilerna Minuteman III med ett nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen, känt som ”Sentinel”, en så kallad Ground-Based Strategic Deterrent (GBSD). Missilerna beräknas vara operativa i slutet av 2020-talet och kostnaden uppskattas till cirka 100 miljarder dollar.

I dag finns omkring 400 Minuteman-missiler utplacerade i flera amerikanska delstater. Med Sentinel-systemet planeras antalet att öka till cirka 600 missiler. Varje missil beräknas ha en sprängkraft omkring 20 gånger starkare än atombomben som fälldes över Hiroshima 1945.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

I oktober 2022 presenterades USA:s senaste kärnvapendoktrin, Nuclear Posture Review, som i stora drag ligger nära Obama-administrationens syn men som anpassats efter den ökade geopolitiska spänningen med Ryssland och Kina.

Doktrinen slår fast att USA:s kärnvapen ska kunna användas för att avskräcka hela spektrumet av hot, även sådana som inte nödvändigtvis involverar kärnvapen. Samtidigt avvisar USA både en policy om no first use och en begränsning till enbart avskräckande användning, med hänvisning till det rådande säkerhetsläget.

USA betonar dock att landet inte kommer att använda eller hota att använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater som är parter i NPT och som följer sina åtaganden enligt avtalet.

Det återstå att se om president Donald Trump kommer göra några ändringar av kärnvapenstrategin.

Vision om en kärnvapenfri värld

USA:s tidigare president Barack Obama 2009

År 2009 tilldelades USA:s dåvarande president Barack Obama Nobels fredspris, bland annat för sin vision om att minska det globala kärnvapenhotet och på sikt arbeta för en kärnvapenfri värld. Priset väckte både internationell uppmärksamhet och inrikespolitisk kritik.

Obama kritiserades i USA för att endast genomföra begränsade minskningar av kärnvapenarsenalen, samtidigt som hans administration inledde ett omfattande moderniseringsprogram för de amerikanska kärnvapnen.

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: United States nuclear weapons, 2025, Hans M. Kristensen, Matt Korda, Eliana Johns och Mackezie Knight
Nuclear Weapons, Who Has What at a Glance, Arms Control Association
Nuclear Weapons Ban Monitor, Norsk Folkehjelp
The New START Treaty: Central Limits and Key Provisions, Congressional Research Service
2022 Nuclear Poster Review, oktober 2022
The 2022 Nuclear Posture Review: Arms Control Subdued By Military Rivalry, Hans M Kristensen och Matt Korda, 27 oktober 2022