USA

USA var det första landet att utveckla kärnvapen och har sedan dess varit i framkant av den tekniska utvecklingen, omfattningen av kärnvapenproduktionen samt deras bärare. I juli 1945 provsprängdes det första kärnvapnet, Trinity, i New Mexiko. Några veckor senare, den 6 och 9 augusti 1945, används kärnvapen för första och hittills enda gången i krig när USA släpper bomberna över Hiroshima och Nagasaki. 1951 spränger USA sin första vätebomb. USA har cirka 5428 kärnvapen i sin arsenal.

USA är med i icke-spridningsavtalet (NPT) sedan 1 juli 1968, samma dag som avtalet öppnade upp för signaturer. Eftersom USA utvecklade kärnvapen innan NPT-avtalet förhandlades fram 1968 så definieras landet som en officiell kärnvapenstat. USA har skrivit under det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) men har inte ratificerat avtalet. USA är inte med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW).

Historia

USA är det enda landet som använt kärnvapen i krig, mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945, under andra världskriget.

Under kalla kriget producerade USA mer än 70 000 kärnvapen och genomförde 1032 atmosfäriska, undervatten och underjordiska kärnvapentester på platser främst i Nevada, Alaska och Stilla havet som resulterade i omfattande radioaktivt nedfall och innebar stora konsekvenser för människorna som bodde i områdena. USA genomförde sin sista kärnvapenprovsprängning 1992 men har ännu inte ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) som förhandlades fram 1996.

Sedan 1980-talet har USA nedmonterat och förstört ett stort antal kärnvapen som ett resultat av bilaterala nedrustningsavtal med Sovjetunionen/Ryssland.

Kärnvapenarsenal

USA har en så kallad kärnvapentriad som innebär att de kan avfyra kärnvapen från land, från flygplan och från ubåtar. USA har 5428 kärnvapen i sin arsenal, både så kallade strategiska och taktiska. Av dessa är cirka 100 utplacerade genom Nato i Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

USAs B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

USAs B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

USA är den kärnvapenstat som är mest öppen om sitt lager av kärnstridsspetsar samt lager och produktion av höganrikat uran (HEU) och plutonium. Den nya START-fördraget, som undertecknades av USA och Ryssland i april 2010, begränsar antalet amerikanska och ryska strategiska kärnvapenstridsspetsar till 1550 på varje sida, det vill säga de kärnvapen som är utplacerade i omedelbar avfyrningsberedskap. USA anses följa avtalet och har cirka 651 strategiska kärnvapen utplacerade. Avtalet förlängdes 2021 och gäller fram till 2026.

Uppgradering av kärnvapnen

USA:s kärnvapenarsenal genomgår en rejäl upprustning som enligt uppgifter kommer att kosta 494 miljarder US-dollar fram till 2028 och för de kommande 30 åren landar summan på ca 1,2 miljarder US-dollar. Det inkluderar både utveckling av nuvarande vapensystem samt produktion av nya vapentyper. Bland annat utvecklas en ny typ av kärnvapenbestyckad ubåt som kommer att levereras cirka år 2029.

USA planerar även ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som ska ersätta långdistansmissilen Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground-Based Strategic Deterrent” (GBSD)” och planeras att vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden för dessa nya missiler förväntas landa på cirka 100 miljarder US-dollar. I dagsläget finns 400 av de äldre långdistansmissilerna placerade i flera amerikanska delstater. Med den nya ballistiska missilen planeras antalet att öka till cirka 600 stycken. Varje missil kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än den atombomb som sprängdes över Hiroshima 1945 och dödade hundratusentals människor.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

2018 kom USA:s senaste kärnvapendoktrin, Nuclear Posture Review, som återigen satte landets kärnvapen i fokus. I dokumentet står det bland annat att ett kärnvapenkrig kan vinnas, att kärnvapen kan användas mot en icke-kärnvapenstat och att landet är beredda att använda kärnvapen i ett krig med konventionella vapen.

Dokumentet gör klart att kärnvapnen har en fortsatt viktig roll i den amerikanska säkerhetsstrategin och pekar ut att kärnvapen kan användas i oförutsedda och akuta situationer.

Vision om en kärnvapenfri värld

USA:s president Barak Obama 2009

USA:s tidigare president Barak Obama 2009

2009 fick dåvarande president Barack Obama ta emot Nobels fredspris till både hans egen och det internationella samfundets överraskning. Nobelkommittén motiverade beslutet bland annat med Obamas vision om att minska det globala kärnvapenhotet. Obama fick hård kritik av den amerikanska kongressen då han endast genomförde mindre minskningar av USA:s kärnvapenarsenal och dessutom startade en moderniseringsplan för den amerikanska kärnvapenarsenalen.


Källor och övrig information

Nuclear Notebook: United States nuclear weapons, 2021, Hans M. Kristensen och Matt Korda
Nuclear Weapons, Who Has What at a Glance, Arms Control Association
The United States’ Nuclear Testing Programme, CTBTO
The New START Treaty: Central Limits and Key Provisions, Congressional Research Service

Författare

Svenska Läkare mot Kärnvapen

Senast uppdaterad
4 maj, 2022