Frankrike

Frankrike blev en kärnvapenstat 1960, men det skulle dröja ända till 1992 innan landet gick med i icke-spridningsavtalet, NPT som en så kallad ”officiell kärnvapenstat”. Frankrike beräknas ha runt 290 kärnvapen.

Internationella avtal

• Icke-spridningsavtalet (NPT): Frankrike gick med i avtalet 1992, men eftersom landet redan hade kärnvapen innan NPT förhandlades fram definieras Frankrike som en officiell kärnvapenstat i utbyte mot att landet ska nedrusta sina kärnvapen.

• Fullständiga provstoppsavtalet (CTBT): Frankrike har varit medlem sedan 1996.

• Förbud mot kärnvapen (TPNW): Frankrike är inte part i FN:s konvention som förbjuder kärnvapen.

Historia

På 1950-talet inledde Frankrike ett civilt forskningsprogram för kärnenergi som också producerade plutonium. 1956 etablerade Frankrike en hemlig kommitté för militära tillämpningar av atomenergi, med uppgift att utveckla kärnvapenteknologi och leveranssystem.

När USA ingrep mot Frankrikes regionala intressen under Suezkrisen 1956 bekräftades tron om att Frankrike behövde en inhemsk kärnvapenkapacitet i syfte att bevara sin position i världen. När Charles de Gaulle valdes till fransk president 1958 fattades det politiska beslutet att utveckla kärnvapen.

Frankrikes första kärnvapenprov ägde rum 1960 nära Reggane i den algeriska öknen. Totalt genomförde landet 210 kärnvapenprov mellan 1960 och 1996, med ett uppehåll mellan 1992 och 1995. Proven ägde rum i Algeriet och i Franska Polynesien i Stilla havet.

Prov­sprängningarna resulterade i omfattande radioaktivt nedfall och fick allvarliga konsekvenser för lokalbefolkningen. De franska testerna i Stilla havet under 1990-talet ledde dessutom till omfattande internationella protester och bojkottkampanjer mot franska produkter, bland annat vin.

Kärnvapenarsenal

Frankrikes stridsflygplan Rafale-F3 med kärnvapenstridsspetsar

Frankrikes kärnvapenarsenal är uppdelad i två huvudkomponenter: kärnvapenbestyckade ubåtar och kärnvapenbärande stridsflygplan.

Den största delen av arsenalen utgörs av fyra kärnvapenbestyckade ubåtar. Varje ubåt kan bära upp till 64 kärnvapenbestyckade missiler med en sprängkraft på cirka 100 kiloton vardera. Alla missiler är dock inte ständigt utplacerade. Totalt omfattar den ubåtsbaserade delen av arsenalen omkring 240 ballistiska missiler (SLBM).

Den andra delen består av stridsflygplan baserade både på land och på hangarfartyg. De landbaserade flygplanen tillhör det franska flygvapnet, medan de havsbaserade opereras av flottan. Frankrike är den enda kärnvapenstaten som har kärnvapen ombord på hangarfartyg.

Uppgradering av kärnvapen

Frankrike genomför just nu ett omfattande program för att modernisera sin kärnvapenarsenal. Arbetet omfattar bland annat ballistiska missiler, kryssningsmissiler, ubåtar, flygplan samt den industri och infrastruktur som krävs för att utveckla och underhålla kärnvapnen.

Samtidigt finns planer på att öppna en ny flygbas. Enligt president Emmanuel Macron ska den bli den första basen som stationerar Frankrikes nya hypersoniska kärnvapenmissil. Enligt analyser från Federation of American Scientists (FAS) är det fortfarande oklart om moderniseringen också innebär att antalet kärnvapenstridsspetsar kommer att öka.

Anslaget för Frankrikes kärnvapen ökar kraftigt och kostnaderna förväntas stiga med 50 procent de kommande åren. Kostnaden innefattar införskaffandet av fyra nya kärnkraftsdrivna ubåtar som kan bestyckas med kärnvapen.

Frankrike har tillsammans med Storbritannien ett mycket avancerat program för att utveckla och producera uppgraderade eller helt nya kärnvapen utan att provsprängningar krävs. De har kapacitet att framkalla termonukleära explosioner i miniatyr i slutna anläggningar – vilket inte räknas som kärnvapenprovsprängning men likväl är en metod för utveckling av kärnvapen.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Kärnvapenavskräckning är fortsatt en central del av Frankrikes försvars- och säkerhetspolitik. Landets kärnvapendoktrin har varit i stort sett oförändrad över flera generationer och oavsett politiskt ledarskap.

Frankrike förbehåller sig rätten att använda kärnvapen under extrema omständigheter, i vad landet betraktar som legitimt självförsvar. Till skillnad från vissa andra kärnvapenstater har Frankrike ingen ”no-first-use”-policy, vilket innebär att kärnvapen kan användas först i en konflikt. Landet har även möjlighet att genomföra en så kallad ”slutvarning” – en begränsad kärnvapendetonation i syfte att avskräcka eller signalera till en motståndare.

Frankrike har länge varit relativt transparent när det gäller sin kärnvapenarsenal och redovisar både styrkor och övningsverksamhet öppet.

Trots medlemskapet i Nato ingår Frankrikes kärnvapen inte i Natos kärnvapenplanering, och landet deltar inte i alliansens gemensamma kärnvapenstrategi.

Frankrike har även slutit en ny överenskommelse med Storbritannien om ett ökat samarbete genom att bland annat inrätta en ”styrgrupp för kärnvapen” (nuclear steering group). I deklarationen står det ”Våra kärnvapen finns till för att avskräcka de mest extrema hoten mot våra nationers säkerhet och våra vitala intressen. Våra kärnvapen är oberoende, men kan samordnas och bidra väsentligt till alliansens övergripande säkerhet och till fred och stabilitet i det euroatlantiska området.”

Läs mer

Provsprängningsplatser

Nato

Konsekvenser

Storbritanniens kärnvapen

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: French Nuclear Forces 2025, Hans M. Kristensen, Matt Korda, Eliana Johns och Mackenzie Knight-Boyle
Hidden Costs: Nuclear Weapons Spending in 2024, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons
Nuclear Weapons Ban Monitor, Norsk Folkehjelp