Atombombsöverlevarna

Hibakusha

Hibakusha är de människor som överlevde atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Begreppet omfattar personer som befann sig inom två kilometer från explosionsplatserna vid bombningarna, personer som vistades inom två kilometer från explosionsplatserna under de två veckorna efter attackerna och därmed exponerades för radioaktiv strålning, samt barn till kvinnor som tillhörde någon av dessa grupper under sin graviditet.

Genom forskning om hibakusha har världen fått ovärderlig kunskap om de långsiktiga medicinska effekterna av radioaktiv strålning. Samtidigt har de överlevande spelat en avgörande roll genom att vittna om kärnvapnens humanitära konsekvenser. Utöver sjukdom och ohälsa har många också drabbats av socialt utanförskap, stigmatisering och diskriminering.

Än i dag får många hibakusha vård för sjukdomar som kopplas till exponeringen av strålningen, som även har påverkat efterkommande generationer.

Ökad risk för cancer

Den omfattande forskningsstudien Life Span Study (LSS) har följt omkring 120 000 människor, varav cirka 86 000 hibakusha, och analyserat dödsorsaker och sjukdomsutveckling från 1950 och framåt. Resultaten visar att både förekomsten av cancer och dödligheten i flera cancersjukdomar är högre bland hibakusha än i jämförbara kontrollgrupper.

Särskilt tydlig är den ökade risken för leukemi och sköldkörtelcancer, men även flera andra cancerformer förekommer oftare bland de överlevande.

Andra sjukdomar

Konsekvenserna av strålningen begränsar sig inte till cancer. Forskningen visar också en ökad förekomst av bland annat blodsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Än i dag, mer än 80 år efter bombningarna, upptäcks nya fall av benmärgsskador hos hibakusha.

Den 31 mars 2007 fanns enligt Japans hälso-, arbets- och välfärdsministerium 251 834 registrerade hibakusha i livet. Medelåldern var då 74,6 år och många levde med allvarliga hälsoproblem. Trots detta har tusentals överlevande rest världen över för att berätta om sina erfarenheter och om kärnvapnens konsekvenser för människor.

Livet efter atombomben

För många hibakusha tog lidandet inte slut när bomberna hade fallit. Förutom sjukdomar och livslång smärta mötte många misstro och diskriminering. De betraktades ofta som olämpliga att arbeta på grund av det som kallades ”A-bombssjukan”. Många fruktade att strålningen var smittsam, vilket ledde till att överlevande undveks socialt och att en del hade svårt att få arbete eller gifta sig.

Många har också levt med djupa psykiska sår. Depression, ångest och skuld har varit vanliga. Många har burit på frågor som: Varför överlevde jag när så många andra dog? och Hur hade mitt liv sett ut om jag inte hade befunnit mig i Hiroshima eller Nagasaki den dagen?

Traumatiska upplevelser

Rädslan för diskriminering gjorde att många hibakusha och deras familjer länge var tveksamma till att delta i medicinska studier eller att berätta om sina erfarenheter. Många valde också att tiga om sina upplevelser under lång tid.

Den amerikanske psykiatern och forskaren Robert Jay Lifton var en av de första som studerade de psykiska konsekvenserna av atombombningarna. Han visade hur många överlevande kämpade för att återfinna sin identitet och skapa ett meningsfullt liv efter katastrofen. Många bar på en stark skuld över att ha överlevt när familjemedlemmar och vänner dog.

Lifton beskriver också hur de extrema upplevelserna ledde till att många utvecklade olika sätt att stänga av eller tränga undan sina minnen för att kunna fortsätta leva. Han menade att hibakusha dessutom utsattes för social stigmatisering eftersom de förknippades med ”orenhet” eftersom de varit i så nära kontakt med död, lidande och elände.

Post-traumatiskt stress syndrom

Att uppleva ett extremt psykiskt trauma innebär en mycket stor belastning. Efter krig, katastrofer och andra svåra händelser kan långvariga psykiska och psykosomatiska besvär utvecklas. Ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanliga följder.

Forskning har visat att många hibakusha levt med symtom på PTSD. Mardrömmar, påträngande minnesbilder och återkommande traumatiska upplevelser har följt dem genom livet.

De överlevande berättar om gator täckta av döda och svårt brännskadade människor, om lukten av död och infekterade sår och hur maskar börjat äta på de dödas kroppar, om hur huden trillade av deras anhöriga när de försökte ta hand om dem. Många bär fortfarande på minnen som är svåra att leva med.

Setsuko Thurlow

Setsuko Thurlow var 13 år när atombomben föll över hennes hemstad Hiroshima. Hon är en av de få hibakusha som fortfarande lever och har ägnat större delen av sitt liv åt att arbeta för avskaffandet av kärnvapen.

På morgonen den 6 augusti 1945 befann sig Setsuko Thurlow på det militära högkvarteret som låg i utkanten av Hiroshima, 1,8 kilometer från atombombens epicentrum. Mitt under morgonsamlingen, där hon hade svurit trohet till kejsaren, såg hon plötsligt en kraftig ljus blixt.

Svävade i luften

Setsuko har berättat om hur hon mindes att hon svävade i luften, och sedan blev allt mörkt. Byggnaden rasade samman och hon blev instängd under rasmassorna. Efter en stund lyckades en man hjälpa henne ut ur den brinnande byggnaden. Många av hennes klasskamrater hade inte samma möjlighet att undkomma och omkom i lågorna.

Under dagarna och månaderna efter bombningen såg Setsuko vänner och familjemedlemmar dö – en del omedelbart, andra till följd av sina skador och strålningens effekter. Det fanns nästan ingen möjlighet att hjälpa de svårt skadade, och känslan av maktlöshet har präglat hennes liv.

Hon har beskrivit hur skulden över att ha överlevt följt henne genom livet. Många hibakusha, berättar hon, önskade ibland att de också hade dött, eftersom livet efter bomben blev så svårt att bära.

Se Setsuko Thurlows Nobelpristal från 2017.

Läs mer

Provsprängningsplatser

Vad händer när det smäller?

Svenska kärnvapenprogrammet

Kärnvapenfria zoner

Källor och mer information

Hiroshima & Nagasaki – 70 years on, survivors and their families still gravely affected, International Committee of the Red Cross, ICRC
The International Committee of the Red Cross and nuclear weapons: From Hiroshima to the dawn of the 21st century, François Bugnion
Han överlevde atombomben i Hiroshima – och den i Nagasaki, Mats Larsson, Expressen
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), Nobel Lecture, Beatrice Fihn och Setsuko Thurlow, The Nobel Prize
Atombombernas verkan är inte över, Yukiko Duke, Läkare mot Kärnvapen #160, 2020
ICRC report on the effects of the atomic bomb at Hiroshima, International Review of the Red Cross, 2015
Skuggor över Hiroshima – minnen, överlevnad och arvet efter atombomben, Läkare mot Kärnvapen #179, 2025, Svenska Läkare mot Kärnvapen