Atombombsöverlevarna

Människorna som överlevde atombombningarna av de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki kallas för Hibakusha som betyder ”människa utsatt för explosion”.

Hibakushas är de människor som befann sig inom några kilometer från bombplatsen vid explosionen, de som befann sig inom två kilometer från bombplatsen inom två veckor efter bombningarna, de som utsattes för radioaktivt nedfall. Samt barn till kvinnor som under sin graviditet tillhörde någon av föregående kategorier.

Genom vetenskapliga studier har man fått kunskap om långtidsföljderna av radioaktiv strålning. Men de har också burit fram viktiga vittnesmål om kärnvapens humanitära konsekvenser. Förutom sjukdomar har hibakushas även uteslutits från samhället, marginaliserats och diskriminerats.

Än idag vårdas atombombsöverlevare på sjukhus i Hiroshima och Nagasaki på grund av strålningen som även har påverkat efterkommande generationer.

Högre risk för att drabbas av cancer

Life Span Study (LSS) har kartlagt dödsorsakerna hos 86 000 av 120 000 hibakushas mellan 1950 och 2003 och jämfört resultaten med en jämförbar kontrollgrupp. Det visade sig att förekomsten av cancer och död var vanligare i hibakushas jämfört med kontrollgruppen.

Atombombsöverlevare har framför allt drabbats av och har högre risk att drabbas av leukemi och sköldkörtelcancer.

Andra sjukdomar

Inte bara cancer har visats sig ha en ökad förekomst bland atombombsöverlevarna, utan även blodsjukdomar, hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar är vanligare i gruppen. Ännu idag, över 75 år efter Hiroshimabomben, finner man nya fall av benmärgsskador hos Hibakushas.

Den 31 mars 2007 räknade japanska ministeriet för hälsa, arbete och välfärd att 251 834 Hibakushas fortfarande var vid liv. Medelåldern hos de överlevande var då 74,6 år och många av dem var sjuka. Trots detta har många överlevande rest runt i världen för att berätta om sina erfarenheter om vad kärnvapen innebär för människor.

Livet efter att ha utsatts för en atombomb

Många Hibakushas har fått leva med svåra sjukdomar, smärta och problem. Det har även varit svårt att hitta en plats i samhället efteråt. De överlevande ansågs som ovilliga eller olämpliga att arbeta på grund av det man kallade ”A-bombssjukan”. Människor undvek atombombsöverlevarna som om de vore smittsamma, och många fann det omöjligt att gifta sig.

De flesta av atombombsöverlevarna har drabbats av depressioner och har också brottats med svåra frågor som ”Varför överlevde jag?”, och ”Hur annorlunda hade livet kunnat vara om jag inte hade befunnit mig i Hiroshima eller Nagasaki den där dagen?”.

Traumatiska upplevelser

Av rädsla för att utestängas från samhället har de överlevande och deras familjer varit tveksamma till att låta sig studeras. Många är också rädda för att vara öppna sina svåra upplevelser och känslor inför främlingar, med risk för att missförstås. Den amerikanska psykologen och forskaren Robert Jay Lifton har gjort en tidig större studie av de överlevandes psykiska hälsa.

Han visade att de överlevande har haft svårt att återfinna sin identitet och hitta en balans i livet efter sitt nära möte med atombombsdöden. Många av dem lider också av en känsla av skam och skuld för att de överlevde, medan så många av släkt och vänner dog. Allt det hemska de överlevande har sett och upplevt har för många lett till en förträngning och avstängning av tankar och känslor kring händelsen. Lifton menar att Hibakushas har uteslutits från samhället på grund av att de associeras med ”orenhet” efter att ha varit i så nära kontakt med så mycket död, elände och lidande.

Post-traumatiskt stress syndrom

Extrema psykiska traumaupplevelser innebär svår stress. Efter en stor kris eller katastrof kan olika psykiska och psykosomatiska sjukdomstillstånd uppstå. Tillstånd som ångest och depression är vanliga. På senare år har man förstått att många Hibakushas lidit av post-traumatiskt stress syndrom (PTSD). Mardrömmar och påträngande plågsamma minnesbilder förföljer dem.

Överlevande berättar om döda och brända människor blev liggande i flera lager på marken; om stanken dagar efter bombningarna när sår börjat infekteras och maskar börjat äta på de dödas kroppar; om hur huden trillade av deras anhöriga när de försökte ta hand om dem, minnen som är väldigt svåra att leva med.

Setsuko Thurlow

Setsuko var 13 år när atombomben föll över hennes hemstad. Hon är idag en av få Hibakushas, överlevare, som ännu är i livet. Hon har ägnat en stor del av sitt liv till att bekämpa kärnvapen.

På morgonen den 6 augusti 1945 befann sig Setsuko Thurlow på det militära högkvarteret som låg i utkanten av Hiroshima, 1,8 kilometer från atombombens epicentrum. Mitt under morgonsamlingen, där hon hade svurit trohet till kejsaren, såg hon plötsligt en kraftig ljus blixt.

Svävade i luften

Hon berättar hur hon minns att hon svävade i luften, och sedan blev allt mörkt. Huset hon befann sig i hade rasat samman och hon hade fastnat under all bråte. Till slut var det en man som hjälpte henne upp och tog henne ut ur byggnaden, som nu hade börjat brinna. Hennes vänner hade inte samma tur och många av dem dog på grund av att de var fast i branden. Setsuko var 13 år när atombomben föll över hennes hemstad. Hon är idag en av få Hibakushas, överlevare, som finns kvar.

Efter att bomben exploderat kunde hon bara se på när vänner och familjemedlemmar avled, antingen omedelbart eller efter en tid av atombombens seneffekter. Det fanns ingenting att göra för att minska de skadades lidande. Maktlösheten var total och livet efteråt har präglats av skuldkänslor och frågor som det inte finns svar på.

Setsuko berättar att många som överlevde önskade att de hade dött, för att överleva är mycket svårare.


Källor och mer information

Hiroshima & Nagasaki – 70 years on, survivors and their families still gravely affected, International Committee of the Red Cross, ICRC
The International Committee of the Red Cross and nuclear weapons: From Hiroshima to the dawn of the 21st century, François Bugnion
Han överlevde atombomben i Hiroshima – och den i Nagasaki, Mats Larsson, Expressen
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), Nobel Lecture, Beatrice Fihn och Setsuko Thurlow, The Nobel Prize
Atombombernas verkan är inte över, Yukiko Duke, Läkare mot Kärnvapen #160, 2020
ICRC report on the effects of the atomic bomb at Hiroshima, International Review of the Red Cross, 2015