Ekonomiska konsekvenser

Det är svårt att få grepp om vad världens kärnvapen egentligen kostar då ingen av kärnvapenstaterna redovisar sina specifika kostnader för just kärnvapen. USA och Storbritannien redovisar öppet en del av sina kostnader för kärnvapen, men forskare tvivlar på att det alltid är den totala summan som lämnas ut.

Däremot finns officiella uppgifter om deras och världens totala militärutgifter. Det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI samlar in och sammanställer årligen uppgifter om försvarskostnader från världens alla stater.

I USA, Storbritannien och Frankrike finns det en öppenhet som gör det möjligt för forskare att gå igenom ländernas statsfinanser och försöka identifiera vilka kostnader som kan kopplas till kärnvapen och på så sätt ta reda på vad de kostar.

En del av dessa kostnader ingår i de militära utgifterna, men de kan också ligga under andra poster i budgeten vilket försvårar forskarnas arbete. Kostnaderna kan även ligga utspridda på olika ställen i budgeten och ”gömmas” under intetsägande rubriker. Viss utrustning, till exempel flygplan, kan dessutom användas både för att bära vanliga konventionella bomber och atombomber, så kallad ”dual use”, produkter med dubbla användningsområden, vilket gör det ännu svårare att räkna fram kärnvapnens egentliga kostnader.

När det gäller de andra kärnvapenstaterna, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, finns ingen liknande öppenhet. För dessa stater har forskarna gjort uppskattningar av kostnaderna utifrån vad man tror sig känna till om deras kärnvapen.

Världens kärnvapenkostnader

Enligt en rapport från International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), spenderade de nio kärnvapenstaterna totalt 100,2 miljarder amerikanska dollar på sina kärnvapen under 2024. Mellan 2020 – 2024 spenderade dessa länder 415,9 miljarder amerikanska dollar på sina kärnvapenarsenaler.

USA spenderade mer än alla andra kärnvapenstater tillsammans, 56,8 miljarder amerikanska dollar. Kina kom på andra plats och spenderade med 12,5 miljarder amerikanska dollar och Storbritannien kom på tredje plats, med 10,4 miljarder amerikanska dollar.

USA:s kärnvapenprogram

Under 2024 beräknas USA ha spenderat 56,8 miljarder dollar på sina kärnvapen enligt ICAN:s rapport Hidden Costs: Nuclear Weapon Spending in 2024. Det är nästan dubbelt så mycket som Frankrike, Storbritannien och Ryssland spenderade tillsammans samma år.

USA:s kongress har uppskattat att kärnvapenprogrammet under perioden 2021–2030 kommer att kosta 634 miljarder dollar.

USA har också antagit en moderniseringsplan för kärnvapenprogrammet som för de kommande tre årtiondena uppskattas kosta 1,5 triljoner amerikanska dollar. En triljon är en biljon miljoner och innehåller 18 nollor.

Kostnaden för USA:s kärnvapenprogram från starten år 1940 till år 1996 har beräknats till 5 500 miljarder dollar av forskarna bakom boken Atomic Audit: the Costs and Consequences of U.S. Nuclear Weapons since 1940, som är en noggrann redovisning av USA:s kärnvapenkostnader.

Storbritanniens kärnvapenprogram

Storbritanniens utgifter för sitt kärnvapenprogram var under 2024 cirka 10,4 miljarder amerikanska dollar, enligt ICAN:s rapport Hidden Costs: Nuclear Weapon Spending in 2024.

Kostnaderna för Storbritanniens kärnvapenprogram ökar och de senaste fem åren har landets kärnvapenarsenal kostat 360 miljarder svenska kronor. Bara under 2024 landade kostnaderna på 100 miljarder svenska kronor, en ökning med cirka 20 miljarder kronor från föregående år. Den totala kostnaden för landets nya ubåtarna som byggs förväntas kosta runt 500 miljarder kronor.

Frankrikes kärnvapenprogram

Frankrikes kostnader för sitt kärnvapenprogram var under 2024 cirka 6,9 miljarder amerikanska dollar, enligt ICAN:s rapport Hidden Costs: Nuclear Weapons Spending in 2024.

Under 2024 ökade anslaget för kärnvapen i landets försvarsbudget med 812 miljarder amerikanska dollar. ICAN skriver i rapporten att kostnaderna för Frankrikes kärnvapen kommer att öka med 50 procent de kommande åren.

Frankrikes president Emmanuel Macron har öronmärkt 37 miljarder euro för att uppgradera det franska kärnvapenprogrammet mellan 2019–2025. Det är en rejäl ökning jämfört med föregående period, 2014–2019, som var 23 miljarder euro.

Övriga kärnvapenstater

Att beräkna kostnaderna för övriga kärnvapenstaters arsenaler är svårare på grund av bristen på öppenhet. Enligt ICAN:s rapport Hidden Costs: Nuclear Weapons Spending in 2024 beräknas länderna under 2024 ha spenderat enorma summor på sina kärnvapen (kostnaderna är i amerikanska dollar):

USA:s kärnvapen i Europa

I Europa finns det kärnvapen utplacerade på flygbaser i fem länder; Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och Turkiet. Natos investeringskostnader för att underhålla baserna beräknades till mer än 80 miljoner dollar från år 2000 till år 2014. Enligt uppgifter från 2014 kom uppgifter om att USA lägger ytterligare 154 miljoner dollar för att förbättra säkerheten på flygbaserna. Enligt siffror från samma år spenderar USA ungefär 100 miljoner dollar årligen på att ha kärnvapen utplacerade i Europa.

Vem tjänar på kärnvapnen?

Många företag har stora inkomster från tillverkningen av kärnvapen. Rapporten At Great Cost:  The companies building nuclear weapons and their financiers från 2025, framtagen av organisationerna Pax och ICAN, undersöker företagen som tjänar pengar på kärnvapen och hur de finansieras.

Rapporten visar att 260 finansiella institutioner, så som banker, pensionsfonder, försäkringsbolag med mera, investerade i 24 kärnvapenbolag mellan januari 2022 och augusti 2024.

De största kärnvapenproducenterna, med kontrakt värda flera miljarder dollar för kärnvapenproduktionoch/eller underhåll, är Northrop Grumman och General Dynamics. Andra företag är till exempel BAE Systems, Boeing, Leonardo, Lockheed Martin och RTX (tidigare Raytheon).

Dessa företag är bland annat med och bygger USA:s nya interkontinentala ballistiska robot ”Sentinel”, sköter underhåller för USA:s nuvarande interkontinentala ballistiska robotar ”Minuteman III”, Storbritanniens kärnvapen ”Trident” med mera.

Även svenska pengar är med och finansierar kärnvapenindustrin. En kartläggning av Svenska Läkare mot Kärnvapen från 2021 visar att den statliga pensionsfonden AP3 fortfarande investerar över en miljard av svenska pensionspengar i 16 kärnvapenbolag, som alla är involverade i tillverkningen och moderniseringen av USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapenarsenaler.

I Sverige har öven två banker, Danske Bank och SEB som tidigare haft riktlinjer om förbud mot investeringar i kärnvapen nu ändrat dessa och öppnat upp för investeringar i bolag kopplade till kärnvapen.

Sedan dess att FN:s kärnvapenkonvention (TPNW) antogs 2017 har samtidigt fler och fler finansiella institutioner avyttrat sina investeringar i kärnvapenbolag, och en växande skara av världens finansiella institutioner utvecklar policys mot att investera i kärnvapenbolag.

Kärnvapnens ekonomiska konsekvenser

Enligt ICAN:s uträkningar la kärnvapenstaterna 100 miljarder amerikanska dollar på sina kärnvapen under 2024, det är 190 151 dollar per minut, 3 169 dollar per sekund på kärnvapen.

Detta innebär att andra utgifter och behov som ett land har hamnar i skymundan. De resurser som går åt till kärnvapen skulle så väl behövas för andra behov – såsom sjukvård och skola.

• En sekund av utgifterna för kärnvapen skulle kunna förse UNICEF med
  16 994 vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.
• En minuts utgifter för kärnvapen kostar lika mycket som att plantera
  1 miljon träd.
• En timmes utgifter för kärnvapen kostar lika mycket som att konvertera 535 hem till solenergi.
• En dags utgifter för kärnvapen kostar lika mycket som att bygga 125 fotbollsplaner för en ort (både byggnader och mark).
• En veckas utgifter för kärnvapen skulle kunna förse 27 miljoner människor med rent vatten och sanitet i ett år.
• Med ett års utgifter för kärnvapen skulle man kunna föda de 45 miljoner människor som riskerar svält i 13 år.

Tanken att ställa kostnaderna för upprustning mot världens egentliga behov är inte ny. Thorssonrapporten, som överlämnades till FN:s generalförsamling 1981, var en rapport om sambandet mellan nedrustning och utveckling. Rapporten utarbetades av en expertgrupp under ledning av den svenska diplomaten och fredskämpen Inga Thorsson.

“The world is over-armed and peace is under-funded.” – FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon, 2009

Källor och mer information

Export control and dual-use products, Stockholms universitet
Hidden Costs: Nuclear Weapon Spending in 2024, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN
Nuclear spending – Get the facts, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN
World military spending rises to almost $2 trillion in 2020, SIPRI
The US Trillion Dollar Nuclear Triad, Jon Wolfsthal, 7 januari 2014
Fact Sheet: U.S. Nuclear Weapons Modernization: Costs & Constraints, Center for Arms Control and Non-Proliferation
How much does the UK spend on nuclear weapons?, BASIC
The United Kingdom’s future nuclear deterrent: the 2021 update to Parliament, GOV.uk, United Kingdom Government
The French Nuclear Deterrent, UK Parliament, House of Commons Library