Ekonomiska konsekvenser

Kärnvapen är på många sätt ett hemlighetsfullt område och det gäller också för ekonomin kring kärnvapen. Det som är säkert är att kärnvapenstaterna spenderar enorma summor på att underhålla och utveckla sina arsenaler. I dagsläget bedriver alla kärnvapenstater kostsamma moderniseringsprogram för att uppgradera och förnya sina kärnvapen.

Det är svårt att få grepp om vad världens kärnvapen egentligen kostar då ingen av kärnvapenstaterna redovisar sina specifika kostnader för just kärnvapen. USA och Storbritannien redovisar öppet en del av sina kostnader för kärnvapen, men forskare tvivlar på att det alltid är den totala summan som lämnas ut.

Däremot finns officiella uppgifter om deras och världens totala militärutgifter. Det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI samlar in och sammanställer årligen uppgifter om försvarskostnader från världens alla stater.

I USA, Storbritannien och Frankrike finns det en öppenhet som gör det möjligt för forskare att gå igenom ländernas statsfinanser och försöka identifiera vilka kostnader som kan kopplas till kärnvapen och på så sätt ta reda på vad de kostar. En del av dessa kostnader ingår i de militära utgifterna, men de kan också ligga under andra poster i budgeten vilket försvårar forskarnas arbete. Kostnaderna kan även ligga utspridda på olika ställen i budgeten och ”gömmas” under intetsägande rubriker. Viss utrustning, till exempel flygplan, kan dessutom användas både för att bära vanliga konventionella bomber och atombomber, så kallad ”dual use”, vilket gör det ännu svårare att räkna fram kärnvapnens egentliga kostnader.

När det gäller de andra kärnvapenstaterna, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, finns ingen liknande öppenhet. För dessa stater har forskarna gjort uppskattningar av kostnaderna utifrån vad man tror sig känna till om deras kärnvapen.

Världens kärnvapenkostnader

2021 kom en rapport av ICAN med beräkningar av hur mycket de nio kärnvapenstaterna spenderade på sina arsenaler under ett enda år, år 2020. Tillsammans beräknas de ha lagt 72,6 miljarder US-dollar.

USA står för den överlägset största delen av världens militära utgifter. År 2020 var siffran 39 procent.

USA:s kärnvapenprogram

USA beräknas ha spenderat 37,6 miljarder dollar på sina kärnvapen under 2020, enligt ICAN:s rapport Complicit: 2020 Nuclear Weapons Spending. Det är nästan dubbelt så mycket som Frankrike, Storbritannien och Ryssland spenderade tillsammans samma år.

USA:s kongress har uppskattat att kärnvapenprogrammet under perioden 2021–2030 kommer att kosta 634 miljarder dollar, ungefär 60 miljarder dollar per år.

USA har också antagit en moderniseringsplan för kärnvapenprogrammet som för de kommande tre årtiondena uppskattas kosta 1,5 biljoner dollar.

Kostnaden för USA:s kärnvapenprogram från starten år 1940 till år 1996 har beräknats till 5 500 miljarder dollar av forskarna bakom boken Atomic Audit: the Costs and Consequences of U.S. Nuclear Weapons since 1940, som är en noggrann redovisning av USA:s kärnvapenkostnader.

Storbritanniens kärnvapenprogram

Storbritanniens utgifter för sitt kärnvapenprogram var under 2020 cirka 6,2 miljarder US-dollar, enligt ICAN:s rapport Complicit: 2020 Nuclear Weapons Spending.

2016 fattade Storbritannien beslut om en total förnyelse av sitt kärnvapensystem Trident, eftersom det nuvarande systemet kommer vara uttjänat vid mitten av 2020-talet. Kärnvapenprogrammet består av fyra ubåtar med missiler som är bestyckade med kärnvapen. Kostnaden för att förnya beräknas bli 31 miljarder brittiska pund fram till 2040-talet då hela systemet ska vara utbytt, enligt den brittiska regeringen, vilket gör det till ett av Storbritanniens dyraste program.

Samtidigt anses summan av en del vara underestimerad, och enligt beräkningar av organisationen BASIC kan de totala kostnaderna för att byta ut kärnvapensystemet komma att landa på betydligt större summor, uppemot 140 miljarder pund.

Att fastställa de historiska kostnaderna för Storbritanniens kärnvapen är svårt, men en sammanställning av House of Commons Library ger en fingervisning om vad landets kärnvapenprogram har kostat. Priset för att ersätta det tidigare kärnvapensystemet Polaris med Trident, vilket påbörjades under 1980-talet, beräknas till exempel fram till 1998 ha kostat 18,7 miljarder pund med dagens penningvärde.

Frankrikes kärnvapenprogram

Frankrikes kostnader för sitt kärnvapenprogram var under 2020 cirka 5,7 miljarder US-dollar, enligt ICAN:s rapport Complicit: 2020 Nuclear Weapons Spending.

En modernisering av Frankrikes kärnvapen pågår, där bland annat landets fyra kärnvapenbestyckade ubåtar ska bytas ut. Frankrikes president Emmanuel Macron har öronmärkt 37 miljarder euro för att uppgradera det franska kärnvapenprogrammet mellan 2019–2025. Det är en rejäl ökning jämfört med föregående period, 2014–2019, som var 23 miljarder euro.

Forskaren Bruno Barillot har räknat ut vad Frankrikes kärnvapen kostade totalt under åren 1945 – 2010. I sin bok Audit atomique. Le coût de l’arsenal nucléaire français 1945–2010 skriver han att de kostade minst 1891 miljarder franska francs (1997 års penningvärde).

Övriga kärnvapenstater

Att beräkna kostnaderna för övriga kärnvapenstaters arsenaler är svårare på grund av bristen på öppenhet. Enligt ICAN:s rapport Complicit: 2020 Nuclear Weapons Spending beräknas länderna under 2020 ha spenderat nedan summor:

Kina 10,1 miljarder dollar
Ryssland 8 miljarder dollar
Indien 2,48 miljarder dollar
Israel 1,1 miljarder dollar
Pakistan 1 miljard dollar
Nordkorea 667 miljoner dollar

USA:s kärnvapen i Europa

I Europa finns det kärnvapen utplacerade på flygbaser i fem länder; Belgien, Nederländerna, Tyskland, Italien och Turkiet. Natos investeringskostnader för att underhålla baserna beräknades till mer än 80 miljoner dollar från år 2000 till år 2014. Enligt uppgifter från 2014 kom uppgifter om att USA lägger ytterligare 154 miljoner dollar för att förbättra säkerheten på flygbaserna. Enligt siffror från samma år spenderar USA ungefär 100 miljoner dollar årligen på att ha kärnvapen utplacerade i Europa.

Vem tjänar på kärnvapnen?

Många företag har stora inkomster från tillverkningen av kärnvapen. Rapporten Perilous Profiteering: The companies building nuclear arsenals and their financial backers från 2021, framtagen av organisationerna ICAN och Pax, studerar företagen som tjänar pengar på kärnvapen och hur de finansieras.

Rapporten visar att 25 bolag från Kina, Frankrike, Indien, Ryssland, Storbritannien och USA är involverade i tillverkning och utveckling av kärnvapen, däribland stora vapentillverkare som Lockheed Martin, Huntington Ingalls Industries och General Dynamics.

Samtidigt är banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner över hela världen med och finansierar kärnvapenindustrin genom sina investeringar i bolagen som tillverkar och utvecklar kärnvapen. Sammanlagt har 338 finansiella institutioner investerat mer än 685 miljarder dollar i kärnvapenindustrin sedan 2019.

Även svenska pengar är med och finansierar kärnvapenindustrin. En kartläggning av Svenska Läkare mot Kärnvapen från 2021 visar att den statliga pensionsfonden AP3 fortfarande investerar över en miljard av svenska pensionspengar i 16 kärnvapenbolag, som alla är involverade i tillverkningen och moderniseringen av USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapenarsenaler.

Sedan dess att FN:s kärnvapenkonvention (TPNW) antogs 2017 har samtidigt fler och fler finansiella institutioner avyttrat sina investeringar i kärnvapenbolag, och en växande skara av världens finansiella institutioner utvecklar policys mot att investera i kärnvapenbolag.

Kärnvapnens ekonomiska konsekvenser

Kärnvapenstaterna prioriterar att lägga enorma summor av skattebetalarnas pengar på sina kärnvapen, vilket innebär att andra utgifter och behov som ett land har hamnar i skymundan. De resurser som går åt till kärnvapen skulle så väl behövas för andra behov – såsom sjukvård och skola.

ICAN har i mars 2020 jämfört Frankrikes, Storbritanniens och USA:s kostnader för sina kärnvapenprogram med kostnader för ländernas sjukvård.

Summan som Frankrike lägger på sina kärnvapen, 4,55 miljarder euro per år, hade istället kunna betala för 100 000 sjukhussängar för intensivvård, 10 000 respiratorer och lönerna för 20 000 franska sjuksköterskor och 10 000 franska läkare.

Det Storbritannien lägger på sitt kärnvapenprogram per år, 7,2 miljarder pund, motsvarar 100 000 sjukhussängar för intensivvård, 30 000 respiratorer och lönerna för 50 000 brittiska sjuksköterskor och 40 000 brittiska läkare.

USA:s kärnvapenprogram kostar cirka 35,1 miljarder dollar per år. Under coronapandemin varnade experter samtidigt för att amerikanska sjukhus hade behov av cirka 300 000 extrasängar på intensivvårdsavdelningar och tiotusentals extra respiratorer. Summan som USA lägger på sina kärnvapen under ett år skulle betala både för dessa 300 000 extrabäddar på intensivvårdsavdelningar, 35 000 respiratorer och löner för 150 000 amerikanska sjuksköterskor och 75 000 amerikanska läkare.

En annan jämförelse är budgeten för FN:s fredsbevarande operationer, som var 6,5 miljarder US-dollar för budgetåret 2019/2020. De fredsbevarande operationerna har alltså bara liten del i jämförelse med vad USA:s kärnvapen kostar.

Tanken att ställa kostnaderna för upprustning mot världens egentliga behov är inte ny. Thorssonrapporten, som överlämnades till FN:s generalförsamling 1981, var en rapport om sambandet mellan nedrustning och utveckling. Rapporten utarbetades av en expertgrupp under ledning av den svenska diplomaten och fredskämpen Inga Thorsson.

“The world is over-armed and peace is under-funded.” – FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon, 2009


Källor och mer information

Export control and dual-use products, Stockholms universitet
Complicit: 2020 Global Nuclear Weapons Spending, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN
World military spending rises to almost $2 trillion in 2020, SIPRI
The US Trillion Dollar Nuclear Triad, Jon Wolfsthal, 7 januari 2014
Fact Sheet: U.S. Nuclear Weapons Modernization: Costs & Constraints, Center for Arms Control and Non-Proliferation
How much does the UK spend on nuclear weapons?, BASIC
The United Kingdom’s future nuclear deterrent: the 2021 update to Parliament, GOV.uk, United Kingdom Government
The French Nuclear Deterrent, UK Parliament, House of Commons Library

Författare

Svenska Läkare mot Kärnvapen

Senast uppdaterad
16 maj, 2022