USA ville få Japan, som var en motståndare under andra världskriget som då pågick, att kapitulera. De två atombomberna var också en maktdemonstration av USA:s nukleära kapacitet inför Sovjetunionen, som för tillfället var en allierad, men snart blev en motståndare i det kalla kriget som följde.

Hiroshima

Mot slutet av andra världskriget hade amerikanska flygräder förstört de allra flesta japanska städer. Hiroshima var en av de städer som fortfarande var oskadd. Staden var en viktig hamnstad med många japanska soldater, militärområden och militärfabriker som ännu inte utsatts för amerikanska attacker. De flesta vuxna män befann sig vid fronten, så befolkningen bestod mest av kvinnor, äldre, flyktingar och barn som från 12-års åldern var mobiliserade för att arbeta för krigsmakten. Här fanns också slavarbetare från Korea.

6 augusti 1945

Tidigt på morgonen den 6 augusti 1945 lämnade flygplanet Enola Gay den av USA ockuperade japanska ön Tinian. Enola Gay var ett av sju amerikanska plan som gav sig av mot Hiroshima, men det enda planet som var lastat med en atombomb. Bomben var över tre meter lång, 75 centimeter i diameter och vägde närmare 4 ton. Den innehöll 60 kg uran-235 och bar namnet Little Boy.

Vid sjutiden på morgonen gav japansk radar utslag att ett amerikanskt flygplan var på väg mot Hiroshima och varningar utfärdades via radio. Strax därefter sågs ett civilt flygplan, men inga spår efter bombflygplan, varpå invånarna i Hiroshima återgick till sina normala morgonsysslor. När radiostationerna utfärdade en ny varning om inkommande bombflyg klockan 8 ignorerade många den som ännu ett falskt alarm.

Klockan 08:15 fälldes Little Boy från flygplanet. Fallet tog 45 sekunder innan bomben detonerade cirka 580 meter över Hiroshima. Det skapade en explosion med en sprängstyrka på ungefär 15 kiloton TNT. Temperaturen i explosionsögonblicket var så hög att luften runtomkring att bildade ett enormt eldklot som mätte över 250 meter. Överlevare berättar om det starka ljusskenet som blixtrade till och bländade flera gånger starkare än solen, tätt följt av intensiv hetta.

Katastrofala konsekvenser

Tryckvågen som uppstod krossade fönsterrutor mer än 15 kilometer bort från platsen där bomben slog ner och kändes på upp till 60 kilometers avstånd. Inom en radie av 1,6 kilometer var förödelsen total. Hettan från explosionen antände hundratals eldar som tillsammans bildade en massiv eldstorm. Inom drygt tio kilometers radie förstörde elden allt den kom över. En liten del av bebyggelsen klarade sig, mycket på grund av att Hiroshima är ett jordbävningsdrabbat område och många viktiga byggnader därför hade byggts extra starka för att klara svåra jordskalv.

Ungefär en halvtimme efter explosionen började det regna häftigt. Det ”svarta regnet” var fullt av smuts, damm, sot och radioaktiva partiklar som hade sugits upp i luften vid explosionen och bränderna. På grund av nedfallet kom även områden långt ifrån explosionsplatsen att förorenas.

Soldaterna i Enola Gay såg ner över Hiroshima efter att de släppt bomben från flygplanet. Staden hade försvunnit ur sikte och det enda som syntes var ett massivt svart sotmoln och starka eldsflammor. Vicepiloten, kapten Richard Lewis, kommenterade: ”Oh my God, what have we done?”. Men besättningen återvände till sitt läger och mottogs som hjältar.

Förvirring hos militären

Förvirringen i Japans militärhögkvarter var total. Kaotiska rapporter kom om ”märkliga moln”, “enorma explosioner” och ”fruktansvärda ljussken” och de möttes av total tystnad vid försök att kontakta militärstationen i Hiroshima. Militärhögkvarteret visste att inget större fiendeangrepp hade gjorts, det skulle ha synts på radarskärmarna. Det fanns inte heller några större förråd av explosiva ämnen i Hiroshima. En pilot sändes ut för att undersöka vad som hade hänt och kunde så småningom dra slutsatsen att något fruktansvärt hade hänt. Japanska militärledningen var chockad: ingen hade trott att USA hade kommit så långt i utvecklingen av kärnvapen.

Sammanlagt hade upp emot 140 000 människor i Hiroshima dött vid andra världskrigets slut till följd av bombens omedelbara och långsiktiga skador.

Nagasaki

Bombningen av Nagasaki har alltid fått stå i skuggan av Hiroshima. Bomben över Hiroshima den 6 augusti 1945 gick precis enligt den amerikanska militärledningens planer. USA hade dock bestämt sig för att fälla två atombomber över Japan, en uranbomb och en plutoniumbomb, men med några dagars mellanrum för att ge japanerna tid att kapitulera efter den första. Den andra bomben skulle enligt planen fällas den 11 augusti över den japanska staden Kokura, medan Nagasaki var det andra alternativet. Men den amerikanska militärledningen såg att dåligt väder var på ingång och bestämde sig för att fälla den andra atombomben, kallad Fat Man, redan den 9 augusti.

Låg bränsletillgång

Medan besättningen från Enola Gay fortfarande firades för sina framgångar efter Hiroshima stötte besättningen för den andra missionen på problem efter problem. En tyfon hotade ön Iwo Jima som man hade tänkt ha som utgångspunkt, så man fick flytta utgångsplatsen till ön Yakushima. När atombomben skulle lastas på planet Bock’s Car märkte besättningen att endast en av bränslepumparna ombord fungerade.

Detta begränsade flygplanets bränsletillgång och besättningen insåg risken för att de inte skulle hinna landa tryggt efter utfört uppdrag innan bensinen tog slut. Men det fanns ingen tid att förlora, skulle japanerna övertygas om att USA:s andra atombomb inte bara var tomma hot var de tvungna att handla snabbt.

Fat Man var uppbyggd med en kärna av plutonium, omgiven av högexplosivt material som då det antändes skapade den kraftiga kärnreaktionen. Fat Man vägde över 4,5 ton, var 3,25 meter lång och mätte över en och en halv meter i diameter.

När bombplanet nådde Kokura, där bomben skulle fällas, låg staden täckt av tjock dimma. Besättningen hade inget annat val än att styra mot alternativ två, Nagasaki. Nagasaki valdes som mål framför allt på grund av Mitsubishis två stora stål- och vapenfabriker som fanns där.

Även här låg molntäcket tjockt, men bensinen i planet höll på att ta slut och beslut togs om att fälla bomben. I sista sekund öppnades en spricka i molntäcket. Klockan 11.02 på förmiddagen fälldes Fat Man över Nagasaki.

Fat Man exploderade 43 sekunder senare, 469 meter över marken. Bomben detonerade med en sprängkraft motsvarande 21 kiloton TNT och missade sitt mål med nästan 3 kilometer. Explosionen i Nagasaki gav inte upphov till en lika massiv eldstorm som i Hiroshima, men på grund av bombens sprängkraft och att den fälldes över en dal var själva explosionen ändå mer destruktiv i den närmaste omgivningen.

En utplånad stad

Förstörelsen i resten av Nagasaki begränsades något av stadens många berg och dalar.

Dock innebar inte det att staden på något sätt förskonades. Tre dagar efter att atombomben släpptes över staden visar ett flygfoto Nagasaki som ett platt, kalt landskap, en utplånad stad.

Området inom en kilometers radie från epicentrum totalförstördes av den värme- och tryckvåg som skapades av explosionen. Byggnader, växter och levande varelser pulvriserades. Inom ytterligare en kilometers radie kollapsade närmare 80 procent av alla byggnader.

Till skillnad från det modernare Hiroshima bestod Nagasaki till stora delar av äldre trähus och överlag svagare konstruktioner. Så långt som 15 kilometer från bombplatsen krossades fönsterrutor och dörrar.

Sammanlagt dödades över 90 000 människor i Nagasaki och många av de som överlevde bomben drabbades av cancersjukdomar och andra genetiska sjukdomar flera år efter bombningen.

Inga hyllningar

Besättningen i det amerikanska planet Bock’s Car och i det medföljande spaningsplanet såg någon minut efter att bomben fällts ett enormt eldklot. Piloterna fick luta planen skarpt bakåt för att undvika att bli träffade. Fem tätt följande chockvågor skakade planen och ett radioaktivt moln vällde mot dem. Planet kunde inte fortsätta till ön Tinian och var tvungna att nödlanda på ön Okinawa. Efter en dramatisk landning, med knappt 25 liter bränsle kvar i tanken, mottogs den skärrade besättningen av tomhet. Ingen var där för att ta emot dem och ingen ceremoni väntade.

Oväntad kritik

Innan bomberna sprängdes över Hiroshima och Nagasaki kom protester från oväntat håll. Fysikern Leo Szilard, som tidigare tagit initiativ till skapandet av atombomben, startade en namninsamling bland vetenskapsmän mot att använda atombomben mot Japan. 88 underskrifter samlades in. Men Szilards namninsamling hemligstämplades och offentliggjordes först på 1960-talet.

Källor och mer information

Hiroshima, Atomicarchive.com
Nagasaki, Atomicarchive.com
The Atomic Bombing of Hiroshima and Nagasaki, August 1945, National Archives
Atomic Bombings of Hiroshima and Nagasaki, Britannica
Unexpected Opposition, Atomicarchive.com