Indien

Indien är inte medlem av icke-spridningsavtalet (NPT) och har inte skrivit under eller ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT). Indien räknas som en de-facto kärnvapenstat eftersom landet utvecklade sina kärnvapen efter att NPT-avtalet förhandlades fram 1968. Indien är inte med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW).

Historia

Även fast Indien gjorde en första provsprängning 1974 skulle det dröja fram till 1998 innan landet utropade sig som kärnvapenstat. Detta efter att en serie provsprängningar av kärnvapen på anläggningen Pokhran i Rajastan i nordvästra Indien utförts 1998. Indien hade då haft ett uppehåll i sina provsprängningar sedan den första. Det blev även starten på en upprustning mellan Indien och Pakistan som pågår än idag.

Kärnvapenarsenal

Indiens kärnvapenarsenal är huvudsakligen baserad på missiler, både på land och till havs, samt på flygplan. Det utvecklas även nya ubåtar som sägs ska kunna bära kärnvapen. Indien har i dagsläget cirka 160 kärnvapen i sin kärnvapenarsenal.

Agni-II, kärnvapenbestyckad missil.

Uppgradering av kärnvapnen

Indiens kärnvapenambitioner och dess kapacitet ökar snabbt. I dagsläget har Indien åtta olika kärnvapensystem och de utvecklar minst tre nya system till. Indien har även stora mängder av plutonium, tillräckligt för att utveckla 150–200 kärnvapen. Landet är även på väg att utveckla en så kallad kärnvapentriad, det vill säga kärnvapen på både land, flygplan och u-båtar.

2008 ingick Indien och USA, trots att Indien inte är del i NPT, i ett avtal som skulle ge Indien ytterligare tillgång till kärnteknik och material som inte är avsett för deras kärnvapenprogram, men som Indien kan använda för vidareutveckling av programmet.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Konflikten mellan Indien och Pakistan anses vara en riskzon för att kärnvapen ska användas och Indiens primära mål för dess kärnvapen har länge varit Pakistan. Men alla landets nya ballistiska missiler har räckvidder som indikerar att deras primära mål skulle vara Kina. Det spekuleras även bland forskare att Indien ska ha ökat sin beredskap det senaste årtiondet.

Indien har under en lång tid haft en policy som framhåller att Indiens kärnvapenkapacitet är avsedd att fungera som avskräckning från attack och att Indien ska eftersträva en policy om att bara använda kärnvapen som svar på en attack. Här slås fast att Indien har en no-first-use policy, det vill säga att de inte kommer att använda kärnvapen först. Dock har denna policy kommit att försvagas då landet uttalat att de kan komma att använda kärnvapen som en motattack till svar på användning av kemiska och biologiska vapen, vilket kan tolkas som att Indien då är beredda att använda kärnvapen först.

Landet har ett välutvecklat civilt och militärt kärnteknologiskt program, vilket inkluderar minst tio kärnreaktorer, uranbrytning, en urananrikningsanläggning, kärnbränsleproduktion och avancerad kärnforskning.

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: Indian Nuclear Forces 2020, Hans M. Kristensen och Matt Korda
Nuclear Testing 1945 – Today,  CTBTO