Kina

Det var inte förrän 1992 som Kina gick med i icke-spridningsavtalet, NPT. Eftersom Kina utvecklade kärnvapen innan NPT-avtalet förhandlades fram 1968 så definieras landet som en officiell kärnvapenstat. Kina har undertecknat men däremot inte ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT). Kina har inte gått med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Historia

Kina har haft kärnvapen sedan 1960-talet. Landet testade sitt första kärnvapen 1964 och gjorde sitt sista test 1996 och sammanlagt ska de ha gjort 45 kärnvapenprovsprängningar i området Lop Nor i västra Kina. Testerna resulterade i omfattande radioaktivt nedfall och innebar stora konsekvenser för människorna som bodde i området, vilket främst är ursprungsbefolkningar.

Kärnvapenarsenal

Kina har en så kallad kärnvapentriad som innebär att de kan avfyra kärnvapen från land, från flygplan och från ubåtar. Enligt forskare har Kina i dagsläget ungefär 350 kärnvapen.

Det är svårt att bedöma fördelningen av Kinas kärnvapen, eftersom Kina inte lämnar ut denna information. Även om transparensen blivit bättre, så råder det fortfarande oklarheter om hur stor Kinas kärnvapenarsenal är, hur många missiler landet har samt hur långt dessa når.

Uppgradering av kärnvapnen

Upprustningen av Kinas kärnvapenarsenal började redan under 1980-talet och pågår fortfarande. Från att 2019 ha cirka 290 kärnvapen till uppemot 350 kärnvapen 2022. Antalet fortsätter dessutom att öka i snabb takt. Det handlar om allt från nya ballistiska medeldistansrobotar till nya vapenbärare.

Under sommaren 2021 upptäckte amerikanska forskare att Kina utvecklar cirka 300 missilsilos i öknen som troligtvis är avsedda för bland annat interkontinentala ballistiska missiler. Enligt Pentagon kommer Kina inom en period på fem år att dubbla sin kärnvapenarsenal och amerikanska forskare uttrycker att Kinas totala antal interkontinentala strategiska missiler potentiellt kan överstiga både Rysslands och USA:s inom en överskådlig framtid.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Kinas ser sin kärnvapenarsenal som en viktig del av sin försvarsstrategi. Det handlar om att inneha en trovärdig avskräckning, i detta fall mot USA och deras missilförsvar. Konsekvensen är en kapprustning mellan USA och Kina.

1964 gjorde landets ledning klart att Kina skulle följa en no-first-use policy, det vill säga att landet inte ska vara det första att använda kärnvapen mot en fiende. Kinas begränsade kärnvapenarsenal skulle avskräcka från angrepp och kunna användas för motattack om en fiende använde kärnvapen mot Kina först. Den kinesiska regeringen har under de år som gått sedan löftet avgavs vid flera tillfällen upprepat detta. Men utvecklingen av landets kärnvapenarsenal säger motsatsen.

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: Chinese Nuclear Weapons 2021, Hans M. Kristensen och Matt Korda
China’s Nuclear Testing Programme, CTBTO