Nordkorea

Nordkorea var mellan 1985 och 2003 med i icke-spridningsavtalet (NPT) men lämnade sedan avtalet. Nordkorea är inte med i det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT). Nordkorea räknas som en de-facto kärnvapenstat eftersom landet utvecklade sina kärnvapen efter att NPT-avtalet förhandlades fram 1968. Nordkorea är inte med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW).

I dagsläget är spänningen mellan Nordkorea och USA, Japan och Sydkorea påtaglig. Efter landets kärnvapen- och missiltest har sanktionerna mot landet ökat och omvärlden har uttryckt kraftig kritik mot landets kärnvapenutveckling. Mellan Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s tidigare president Donald Trump pågick det ett hätskt meningsutbyte som ökade spänningarna ytterligare och tröskeln för att använda kärnvapen har inte varit långt borta.

Den nordkoreanska ledningen anger att motivet för byggandet av kärnvapen är att avskräcka USA från ett anfall. Nordkorea har påpekat att ledarna för Irak och Libyen blev anfallna när deras kärnvapenprogram avslutats.

Historia

Efter att Koreakriget slutade 1953 började den nordkoreanska ledarskapet undersöka möjligheterna att utveckla kärnvapen. Byggandet av en reaktor inleddes 1964 i Yongbyon och använde den så kallade ”Magnox”-tekniken där ritningar och beskrivningar fanns offentligt.

Landet har sedan 1986 ytterligare en operativ reaktor som producerar så kallat separerat plutonium som kan användas för kärnvapen. Oberoende experter menar att reaktorn har producerat runt 43 kilo (+/- 10 kilo) separerat plutonium. Forskare hänvisar till att Nordkorea kan ha producerat tillräckligt mycket material för att bygga 40–50 kärnvapen, beroende på hur stor sprängkraft varje kärnvapen tilldelas.

Förhandlingar

Under 1990-talet förhandlade USA och Sydkorea med Nordkorea om landets kärnvapenprogram. I överenskommelsen ”Agreed Framework” skulle Nordkorea avbryta vissa projekt, särskilt plutoniumtillverkningen, som kunde leda till kärnvapenframställning. Sydkorea och USA skulle i gengäld bland annat leverera olja och bygga två kärnkraftreaktorer av så kallad lättvattentyp, som inte lämpade sig för framställning av vapenplutonium. Reaktorerna byggdes inte, bland annat på grund av motstånd i den amerikanska kongressen och att Nordkorea inte tillät en del av de inspektioner som internationella atomenergiorganet IAEA krävde. Det ledde till att landets kärnvapenprogram återupptogs i slutet av 1990-talet.

År 2000 förhandlades en ny överenskommelse fram om att Nordkoreas kärnvapenprogram skulle avslutas. Denna överenskommelse lämnades senare av USA dåvarande president George W Bush som meddelade Sydkoreas president att dialogen med Nordkorea skulle upphöra omedelbart.

Lämnar NPT

Nordkorea var medlem i icke-spridningsavtalet (NPT) men drog sig ur avtalet i början av 2003. Bara någon månad senare avslöjade nordkoreanska ämbetsmän vid ett rundabordssamtal mellan USA och Nordkorea att landet hade utvecklat kärnvapen. Vidare hotade Nordkorea med att landet har och övervägde att exportera upparbetade plutoniumstavar om inte USA går med på bilaterala samtal. Förhandlingar med Nordkorea – vilka pågick i många år med långa perioder av uppehåll och ovilja att samarbete – fördes i de så kallade sexpartssamtalen mellan Nordkorea, USA, Japan, Sydkorea, Kina och Ryssland.

Nordkoreas första kärnvapentest utfördes den 9 oktober 2006. Sprängkraften uppskattades till mindre än ett kiloton, vilket kan jämföras med att bomben som fälldes över Hiroshima 1945 som hade en sprängkraft på 15 kiloton. Testet nådde inte den sprängstyrka landet hade räknat med.

I februari 2007 hade man i sexpartssamtalen nått en överenskommelse där Nordkorea inom 60 dagar skulle frysa sitt kärnvapenprogram, tillhandahålla en fullständig förteckning över sitt kärnvapenmaterial, stänga sin plutoniumproducerande reaktor i Yongbyon och i slutändan totalt avskaffa sitt kärnvapenprogram. I utbyte skulle landet få ekonomiskt stöd, energibistånd och humanitär assistans. Dessutom skulle Nordkorea få olja och tidigare frusna utlandsplacerade tillgångar skulle frigöras. Överenskommelsen innebar också att Nordkorea och USA skulle uppta bilaterala samtal sinsemellan.

Nordkorea lämnade sexpartssamtalen i april 2009 efter det att USA fördömde ett test av en av Nordkoreas ballistiska långdistansmissiler. I maj 2009 genomförde Nordkorea ytterligare ett test av en kärnladdning, som denna gång beräknades vara på flera kiloton. Sammanlagt har landet gjort sex kärnvapentester. Nordkorea har också testat ett flertal missiler som ska kunna bära kärnvapen, något som fortsätter att ske med jämna mellanrum.

Nya förhandlingar

I juni 2018 träffades USA:s dåvarande president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong Un i Singapore för ett första möte av två för att diskutera Nordkoreas kärnvapenprogram och nedrustning. Det första mötet ledde fram till ett gemensamt uttalande som bland annat tog upp att ”Nordkorea kommer att arbeta för ’fullständig kärnvapenavrustning av den koreanska halvön’”. Det andra mötet hölls i Hanoi i februari 2019, men samtalen avbröts och inga konkreta framsteg gjordes.

Kärnvapenarsenal

Till skillnad från de andra kärnvapenstaterna som startade sin utveckling av kärnvapen med bomber från flygplan så utvecklar Nordkorea sina kärnvapen endast i form av ballistiska missiler.

Nordkorea offentliggör inte information om sin kärnvapenkapacitet eller om deras lager av fissilt material, vilket gör att landets kärnvapenarsenal är svår att uppskatta. Landet har dock kapacitet att utveckla kärnvapen och 2017 testades något som liknade en vätebomb. Forskare tror att Nordkorea i och med sitt lager av material kan producera cirka 10–20 kärnvapen. Det finns idag experter som menar att Nordkorea kommer att öka sin kärnvapenarsenal, men källorna är osäkra.

Uppgradering av kärnvapen

Nordkorea har ett aktivt program för att producera nya missiler. Om dessa missiler kan bära kärnvapen är fortfarande oklart. Trots Nordkoreas utveckling av flera långdistansmissiler under det senaste decenniet är endast Nodong-missilen tillräckligt testad för att kunna bära kärnvapen. Forskare tror ändå inte att landet inte har någon fungerande långdistansmissil i dagsläget.

I mars 2022 kom nya uppgifter att det pågår aktivitet vid Nordkoreas kärnvapenanläggning. Gamla byggnader repareras och nya byggnader är under konstruktion. Landet ska ha förstört byggnaderna i samband med att de avbröt sitt kärnvapenprogram 2018, men ska i början av 2022 påbörjat en återuppbyggnad av byggnaderna.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

Nordkorea uttalade en ”no-first-use” policy 2016, det vill säga att de inte kommer att använda kärnvapen först i en konflikt. Dock är detta uttalande urvattnat och ifrågasatt på grund av landets ledare, Kim Jong Uns uttalanden om att använda kärnvapen om den nordkoreanska statens existens, statens säkerhet och dess politiska ledning var i fara.

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: North Korean Nuclear Weapons, 2021, Hans M. Kristensen och Matt Korda
Nuclear Testing 1945 – Today, CTBTO
Assessment of the Singapore Summit, Center for Strategic and International Studies, 12 juni 2018