USA

USA är med i icke-spridningsavtalet (NPT) sedan 1 juli 1968, samma dag som avtalet öppnade upp för signaturer. Eftersom USA utvecklade kärnvapen innan NPT-avtalet förhandlades fram 1968 så definieras landet som en officiell kärnvapenstat. USA har skrivit under det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) men har inte ratificerat avtalet. USA är inte med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW).

Historia

USA är det enda landet som använt kärnvapen i krig, mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945, under andra världskriget.

Under kalla kriget producerade USA och Sovjetunionen  mer än 70 000 kärnvapen. USA genomförde 1032 atmosfäriska, undervatten och underjordiska kärnvapentester på platser främst i Nevada, Alaska och Stilla havet som resulterade i omfattande radioaktivt nedfall och innebar stora konsekvenser för människorna som bodde i områdena. USA genomförde sin sista kärnvapenprovsprängning 1992 men har ännu inte ratificerat det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) som förhandlades fram 1996.

Sedan 1980-talet har USA nedmonterat och förstört ett stort antal kärnvapen som ett resultat av bilaterala nedrustningsavtal med Sovjetunionen/Ryssland.

Kärnvapenarsenal

USA har en så kallad kärnvapentriad som innebär att de kan avfyra kärnvapen från land, från flygplan och från ubåtar. USA har 5428 kärnvapen i sin arsenal, både så kallade strategiska och taktiska. Av dessa är cirka 100 utplacerade genom Nato i Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

USAs B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

USA är den kärnvapenstat som är mest öppen om sitt lager av kärnstridsspetsar samt lager och produktion av höganrikat uran (HEU) och plutonium. Den nya START-fördraget, som undertecknades av USA och Ryssland i april 2010, begränsar antalet amerikanska och ryska strategiska kärnvapenstridsspetsar till 1550 på varje sida, det vill säga de kärnvapen som är utplacerade i omedelbar avfyrningsberedskap. USA anses följa avtalet och har cirka 651 strategiska kärnvapen utplacerade. Avtalet förlängdes 2021 och gäller fram till 2026.

Uppgradering av kärnvapnen

USA:s kärnvapenarsenal genomgår en rejäl upprustning som enligt uppgifter kommer att kosta 494 miljarder US-dollar fram till 2028 och för de kommande 30 åren landar summan på ca 1,2 miljarder US-dollar. Det inkluderar både utveckling av nuvarande vapensystem samt produktion av nya vapentyper. Bland annat utvecklas en ny typ av kärnvapenbestyckad ubåt som kommer att levereras cirka år 2029.

USA planerar även ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som ska ersätta långdistansmissilen Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Sentinel” en så kallad ”Ground-Based Strategic Deterrent” (GBSD)” och planeras att vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden för dessa nya missiler förväntas landa på cirka 100 miljarder US-dollar. I dagsläget finns 400 av de äldre långdistansmissilerna placerade i flera amerikanska delstater. Med den nya ballistiska missilen planeras antalet att öka till cirka 600 stycken. Varje missil kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än den atombomb som sprängdes över Hiroshima 1945 och dödade hundratusentals människor.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

I oktober 2022 kom USA:s senaste kärnvapendoktrin, Nuclear Posture Review, som är mer i linje med Obama-administrationens, men har några betydande skillnader på grund av utvecklingen i Kina och Ryssland.

Den nya doktrinen drar slutsatsen att USA:s kärnvapen kan användas mot hela spektrumet av hot: “While the United States maintains a very high bar for the employment of nuclear weapons, our nuclear posture is intended to complicate an adversary’s entire decision calculus, including whether to instigate a crisis, initiate armed conflict, conduct strategic attacks using non-nuclear capabilities, or escalate to the use of nuclear weapons on any scale.”

Doktrinen avvisar även en policy för no-first-use och en policy för amerikanska kärnvapen på grund av nuvarande omständigheter. Det står också att USA ”inte kommer att använda eller hota att använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater som är parter i NPT [Icke-spridningsavtalet] och i enlighet med deras kärnvapenförpliktelser.”

Vision om en kärnvapenfri värld

USA:s tidigare president Barack Obama 2009

2009 fick dåvarande president Barack Obama ta emot Nobels fredspris till både hans egen och det internationella samfundets överraskning. Nobelkommittén motiverade beslutet bland annat med Obamas vision om att minska det globala kärnvapenhotet. Obama fick hård kritik av den amerikanska kongressen då han endast genomförde mindre minskningar av USA:s kärnvapenarsenal och dessutom startade en moderniseringsplan för den amerikanska kärnvapenarsenalen.

Källor och övrig information

Nuclear Notebook: United States nuclear weapons, 2021, Hans M. Kristensen och Matt Korda
Nuclear Weapons, Who Has What at a Glance, Arms Control Association
The United States’ Nuclear Testing Programme, CTBTO
The New START Treaty: Central Limits and Key Provisions, Congressional Research Service
2022 Nuclear Poster Review, oktober 2022
The 2022 Nuclear Posture Review: Arms Control Subdued By Military Rivalry, Hans M Kristensen och Matt Korda, 27 oktober 2022