USA

USA var det första landet att utveckla kärnvapen, och har sedan dess varit i framkant av den tekniska utvecklingen, omfattningen av kärnvapenproduktionen, samt deras bärare. I juli 1945 provsprängdes det första kärnvapnet, Trinity, i New Mexiko. Några veckor senare, den 6 och 9 augusti används kärnvapen för första, och hittills ända, gången i krig när USA släpper bomberna över Hiroshima och Nagasaki. 1951 spränger USA sin första vätebomb. USA har cirka 5500 kärnvapen i sin arsenal.

Historia

Under kalla kriget producerade USA mer än 70 000 kärnvapen och genomförde 1054 atmosfäriska, undervatten och underjordiska tester på platser främst i Nevada, Alaska och Stilla havet. (USA genomförde sitt sista kärnvapenprov 1992, även om de ännu inte har ratificerat provstoppsavtalet.) Sedan 1980-talet har USA demonteras och förstörde ett stort antal kärnvapen som ett resultat av nedrustningsavtal med Sovjetunionen/Ryssland.

Kärnvapenarsenal

USA:s kärnvapenarsenal genomgår en rejäl upprustning som enligt uppgifter kostar 494 miljarder US-dollar fram till 2028 och för de kommande 30 åren landar summan på ca 1,2 biljoner US-dollar. Det inkluderar både utveckling av nuvarande vapensystem samt produktion av nya vapentyper, bland annat skriver forskarna Hans M. Kristensen & Matt Korda i United States Nuclear Weapons, 2021 om att det byggs det en ny typ av kärnvapenbestyckad ubåt som kommer att levereras cirka år 2029.

Vapenbärare

Det amerikanska kärnvapenprogrammet är uppbyggt av tre delar, en så kallad kärnvapentriad, som består av missiler, ubåtar och flyg.

B-52H and B-2

B-52H Stratofortress och B-2 Spirit

Flyg

USAs flygvapen har i dagsläget 20 stycken B-2 bombplan “Spirit” och 93 stycken B-52H bombplan. Av dessa är 18 av B-2 planen och 76 B-52H “Stratofortress” planen kapabla att kärnvapenbestyckas. Bombplanen är organiserade i sju bombskvadroner (militärförband), som är baserade på flygbaser i Minot, Barksdale och Whiteman. USA:s strategiska bombplan är utrustade med både B61 gravitationsbomber och luftbaserade kryssningsmissiler.

Land

Det amerikanska flygvapnet är ansvarig för de landbaserade kärnvapen ballistiska missilerna i kärnvapenarsenalen, Minuteman III. Dessa är baserade i silos i Wyoming, North Dakota och Montana.

De landbaserade ballistiska missilerna består av 450 stycken Minuteman III interkontinentala ballistiska missiler (ICBM). Huvuddelen av laddningarna har en sprängstyrka på omkring 300 kiloton, de övriga på en sprängstyrka på 170 kiloton.

Ubåtar

USA:s flotta har 14 stycken Ohio klassade ubåtar som är bestyckade med nukleära ballistiska missiler (SLBMs). Dessa ubåtar kommer under 2020-talet att bytas ut mot en ny typ av kärnvapenbestyckad ubåt.

Ubåtarna är placerade i Atlanten och i Stilla havet. Men även ubåtarna kommer att genomgå en uppgradering, den nya generationens ubåtar kallas SSBNX och USA har beställt 12 av dessa båtar.

Uppgradering av kärnvapnen

USA:s kärnvapenarsenal en rejäl upprustning som enligt uppgifter kostar 494 miljarder US-dollar fram till 2028 och för de kommande 30 åren landar summan på ca 1,2 biljoner US-dollar. Det inkluderar både utveckling av nuvarande vapensystem samt produktion av nya vapentyper, bland annat skriver forskarna Hans M. Kristensen & Matt Korda i United States Nuclear Weapons, 2021 om att det byggs det en ny typ av kärnvapenbestyckad ubåt som kommer att levereras cirka år 2029.

Minuteman III missilerna uppgraderas till nästan en dubblering av dagens sprängkraft och ska också göras mer pricksäkra. USA även planerar för ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) för att ersätta Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground-Based Strategic Deterrent” (GBSD) och planeras att vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden för dessa nya missiler förväntas landa på cirka 100 miljarder US-dollar. I dagsläget finns det 400 ICBM:s placerade i flera olika amerikanska delstater. Den nya missilen planeras att köpas in cirka 600 stycken av, och varje missil kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än den som sprängdes över Hiroshima 1945 och dödade hundratusentals människor.

Klyvbart material

I jämförelse så USA är den mest öppna kärnvapenstat med avseende av landets lager av både kärnstridsspetsar samt lager och produktion av höganrikat uran (HEU) och plutonium. 1996 släppte landet en deklaration om landets plutoniumproduktion som omfattar åren 1944 till 1994, följt av ytterligare en deklaration som släpptes 2006 för produktionen av höganrikat uran som omfattar åren 1944 till 1996. Landet uppdaterade dessa siffror under 2006 (HEU) och 2012 (plutonium). Öppenheten med dessa deklarationer erbjöds som en förtroendeskapande åtgärd.

2012 tog sig tre anti-kärnvapenaktivister sig in på Y12 i Oak Ridge, Tennessee. Y12 är ett område där USA lagrar höganrikat uran (HEU). Skarp kritik riktades på grund av bristfälliga säkerhetsrutiner. Att aktivisterna, bland annat en 82-årig nunna, kunde bryta sig in, trots säkerhetsstängsel och tillbringat mer än två timmar på platsen innan de upptäcktes, gav upphov till oro om bristande säkerhetsåtgärder på lagringsanläggningar för klyvbart material.

Kärnvapnens roll i nationell säkerhetsstrategi

2018 kom USA senaste Nuclear Posture Review som återigen satte landets kärnvapen i fokus. I dokumentet står det bland annat att ett kärnvapenkrig kan vinnas, att kärnvapen kan användas mot en icke-kärnvapenstat och att landet är beredda att använda kärnvapen i ett krig med konventionella vapen.

Dokumentet gör klart att kärnvapnen har en fortsatt viktig roll i den amerikanska säkerhetsstrategin och pekar ut att kärnvapen kan användas i oförutsedda och akuta situationer.

USA och Nato

Nato besitter ett antal av USAs kärnvapen. Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USAs och Storbritanniens kärnvapen som finns placerade i båda länderna och till de kärnvapen som finns utplacerade i Europa.

Vision om en kärnvapenfri värld

Obama Nobel Peace Prize 2009

USA:s president Obama 2009

2009 fick president Obama Nobels fredspris, både hans eget och det internationella samfundets överraskning. Nobelkommittén motiverade beslutet bland annat på Obamas vision om att minska det globala kärnvapenhotet. Trots detta har Obama fick hård kritik av den amerikanska kongressen och har inte genomfört mer än magra minskningar i USA:s kärnvapenarsenal.

 

Läs mer i Hans M. Kristensen & Matt Korda i United States Nuclear Weapons, 2021.

Senast uppdaterad: 210413